Lite underbordetbusiness

Testar glamfaktorn inför morgondagen.

Skrivbordsmotivation

Att skilja agnarna från vetet

Tillbaka till dejtingen.

Det är inte helt lätt att veta vad man letar efter. Vilka som är ganska normala människor med intressanta liv och skön humor..? Som man tittar på och blir glad och varm av..?

Det är däremot lätt att veta vad man inte letar efter.

Killar/män med:

• Elfenbens- eller hajtandssmycken i kort och alldeles för åtsittande svart skinn- eller textilrem. (Strypvarning)
• Stentvättade jeans i lätt bootcutmodell anno 2002.
• Profilbilder tagna hemma i badrummet med vattenkammat backslick och solbrillor. I LYSRÖRSBELSYNING.
• En ålder närmare 40 (eller mer) som uppenbarligen inte hittat någon som vill stadga sig med dem eller är sena i "utvecklingen" och ligger på en mental ålder närmare 22. Ni kanske gillar lammkött men jag vill faen inte ha en seg gammal biff.
• Ansträngda hipsterfoton och skumma "filosofiska" bilder i fotoalbumet.
• Intressen inom ramen för garnnystan, museibesök, surdegar, veganträffar och smalaste möjliga filmgenre. Släng in någon gammal prettoförfattare också så har ni dem i ett nötskal.
• Användarnamn som exempelvis Steken eller Sexyboy.
• Guldfiskminne, som inte fattar att man efter tre obesvarade mail inte är intresserad utan fortsätter att maila som om de aldrig varit inne på ens sida förut (det finns besöksstatistik).
• Övertrimmade kroppar i för tajta Batistinikostymer. Kollar man i fotoalbumet finns där troligen en bild från en svennebananstrand i Phuket där han och hans vänner står och flexar med en pissljummen öl i handen.

En fråga bara

Vad är grejen med julmust?

Varför skulle man överhuvudtaget vilja dricka något sötsliskigt till sillen när det finns öl och nubbe?

Man börjar ju undra vilka de där hemliga ingredienserna skulle vara som får folk att häva i sig litervis av drycken under december månad, vareviga år.

Snön ligger vit på taken

Och endast Petra och köttbullemackan är vaken.

Ps. Gjorde rödbetssalladen på egen hand i år då mor glömt köpa. Jäkligt gott! Och ja, jag är fortfarande besatt av rödbetor.

Snart...

Sitter ensam på jobbet och väntar på att få gå.
Klockan fem går bussen söderut. Undrar om man kommer med? Om den avgår i tid? Om vi kommer fram?

Nä, det ska nog gå bra.

Själv hänger jag på en skör tråd.
Trött och huvudvärk och känsla av feber.

Hem. Nu tack.

Det här med yrkesval

Just nu är jag rätt nöjd med mitt.

Blubb

Dejtingsidan bjuder på regelbundna skratt.

Dagens roligaste mail:

"Smälter bort
Undrar om jag skulle säga
- Hej hur mår du
eller
- Gurgeliblubb blubb
när vi ses

Tycker du är så fin."

ASGRAV.

Söndagsplaner

Vem fasen har tid att dejta liksom?

Problemas

För ett tag sedan upptäckte jag att hänglåset till mitt källarförråd inte längre lystrar till den kod jag ställt in. Hur detta skett är oklart men jag börjar inse att det där förrådet är ganska bra att ha tillgång till.

Någon som äger en bultsax?

Fiskarna i haven

Ja ni vet den där dejtingsajten jag blev medlem på.

Folk fortsätter att skriva och skriva och jag fortsätter att ignorera och ignorera, med ett fåtal undantag.

Träffade en kille en kort stund i söndags för en promme. Idag skulle vi på "dejt". Ja, för jag förmodar att det är vad middag + drinkar kan likställas med.

Efter att ha julklappshandlat (med futtigt resultat) i x antal timmar så var jag dessvärre halvt döendes när jag väl åter var hemma. Pratade med herrn och bestämde att ses imorrn istället.

Redan här kan vi ju konstatera att intresset är lite sådär halvljummet från min sida. Om vårt första möte bjussat på blixtar och dunder hade dagens middag med största sannolikhet inte blivit inställd. Endast en magsjuka hade fått stå i vägen.

Till frågorna, hur mycket tålamod ska man ha? När vet man säkert? Har jag råd att vara kräsen? Ärligt, det här med att träffa någon är apjobbigt.

Mer jul

Sitter på jobbet och dricker öl, äter pepparkakor och falsksjunger till julmusik.

(Och jobbar lite också kanske.)

Glöggkvällen avklarade vi nämligen under gårdagskvällen men man får ju passa på så länge pepparkakorna varar.

Tröst

Tar det aldrig slut?

Så slutade jobbdatorn fungera den också.

VAD HAR JAG GJORT TEKNIKEN?!!! VA?!
Nä precis, inget. Förutom att vara ert största fan.
Sluta nu. Jag orkar faktiskt inte mer.

(Vill gå hem och lägga mig under täcket och gråta men har två timmar förlorad arbetstid att ta igen. Bajs.)

Suck

Nya kriterier gällande eventuell pv-spaning:

• Datanörd.
• HP-anställd kan också funka.

Vi är här för att lära oss (att ha roligt?)

AHAHAHAHA!

Ungefär så lät det högt och ljudligt från min soffa precis alldeles nyss när jag såg reklam för Kanal 5:s kommande serie Konferensresan.

Är det på riktigt?

AMEN

Jag tror att vi härmed kan bekräfta att allt och inget är emot mig.
Datorn kraschade precis.

PFN_LIST_CORRUPT MY ASS!

Ungefär precis så.


Nu ska jag äta två leverpastejmackor och ett ägg.
Sedan ska jag sova för imorgon väntar 14 timmar med chefen, på annan ort. (Inga fantasier please, vi ska till medelstor stad i Dalarna för att intervjua folk till en ÅR-produktion.)

Skifte

Jag vill verkligen inte ropa hej men det ser ut som om datorn tänker sköta sig den här gången. (Ta i trä, spott och tvi och allt annat man bör göra i det här ögonblicket.)

Detta har resulterat i att jag nu vågar överföra både musik, bilder och annan media från min gamle trogne vän Acer. Kanske, om jag orkar, funderar jag därmed på att summera året - i bilder och/eller musik - vid senare tillfälle.

Det har egentligen inte varit ett särskilt bra år. Eftersmaken är bitter och jag undrar ofta "tänk om..". Men nu sitter jag här i min lägenhet i Abrahamsberg med en massa jobb i datorväskan bredvid som jag måste ta itu med för att överleva kommande vecka.

Jag är trött och lättad på samma gång. Fast jobb, permanent bostad och om mindre än två veckor går vi återigen mot ljusare tider. Det kanske inte blev ett bra slut på det som varit men det är definitivt en bra början på något nytt.

Det är 20 dagar kvar på året så jag ska inte händelsena i förväg men det är väl dags att börja avrunda åtminstone.

Däjting 2.0

Efter ett lunchsamtal bestämde jag mig idag för att undersöka det här med nätdejting, igen. Jag hade en liten period för flera år sedan då jag var trött på singellivet och tänkte att tja, kan det bli mycket värre? Det blev det väl inte direkt, även om jag aldrig hittade något guldkorn.

Så nu är det alltså dags igen. Inte för att jag är trött på singellivet som sådant, utan för att jag är ensam. Att hitta vänner via Internet är lite mer krävande så jag väljer den enkla vägen.


Det första som slår mig.
Mindre attraktiva människor är offensiva och blir brutalt ignorerade.
Hottiesarna är avvaktande och inväntar rätt villebråd då de plötsligt slår till.

Vilken taktik ska man köra på?
Tar jag inte själv tag i saken kommer ful_person_82 och nerdie28 vara de enda som kontaktar mig.

Määh.
Det här var ju jobbigt.
Och vad skriver man om sig själv?

Större bild sa ni?

Tillbaka från rehab

Vågar man hoppas?

Beetroot

Han den där snubben som sköt ihjäl nån annan snubbe i en lägenhet på Kungsholmen, han hade tydligen ljudisolerat taket. Smart kille. Vem ringer man?

Efter mindre rolig natt bjöd dagen på besök av far och farmor. Vi fikade, körde farmor till gammelfaster, handlade gran, pillade med elkablar, satte upp mina gitarrer, tog in granen, klädde granen, hämtade farmor igen, lagade middag och åt. Sedan sa de hejdå och åkte hem igen.

Förresten, parisare till middag. Galet gott och alldeles bortglömt.
Typ Biff à la Lindström, fast utan potatis och kapris men med bostongurka (åtminstone den versionen vi kör på). Samt tillagade på rostat bröd.
Inlagda rödbetor alltså, mitt senaste beroende.

Jul i mitt hus

Lite skev och ojämn sådär. Precis som det ska vara.

(Den jävel som gnäller om att man faktiskt tar in granen en dag innan
julafton kan pliiis hålla tyst. Jag ska göra det också - hemma.)

Min räddning?

Hittade längst in en låda i badrummet, bättre begagnade.
Inköpta för Kenyaresan i våras. Det tackar vi för.

All-nighter

Att mina grannar bjuder in till fest klockan halvtolv på natten känns sådär. Delvis för att jag inte är bjuden (trodde vi blev bästisar den där gången vi hälsade på varandra i tvättstugan), men mest för att jag inser att den musik och det skrikande/skrattande/gapande som för tillfället skär i mina öron kommer att fortgå åtminstone en timme till. Sedan kanske en intelligent person kommer på den smarta idén att dra in till stan (hoppas hoppas hoppas).

Just nu:
Tjejerna skriksjunger till Man in the mirror.

Checklista

Har listat "krav" på framtida pvs.

- Fast jobb
- Reslust
- Inga jobbiga fritidsintressenten eller hobbies som tar upp alla kvällar/helger.

Det ska väl inte vara några problem?

Fredagslunchen

Inser att en husman från hallen hade matchat vädret bättre...

Surr

Pratade med en säljare på 3 imorse. Kom på mig själv med att säga "kirrat" och fick lust att strypa mig själv.

Han svarade med ett ännu värre ord. Vad det var har jag förträngt. Om det var ironi eller medlidande vet jag inte men så länge det rör sig om säljare så får man väl använda vilka ord som helst..? Eller?

Om tjugo dagar åker jag hem till östgötaslätten och anammar lite bondeuttryck istället.
Det ser vi fram emot.

Fryst

Den här kylan.
Vad gör vi med den?

Funderar för övrigt på att åka till Vällingby endast för att inhandla en adventsljusstake. Kanske, om jag köper för några hundralappar till, så får jag även en gran (om man får tro reklamen). Fast då måste jag tydligen vänta till den 10 december. Inte så värt.

Upprättelse

Talade precis med en mycket trevlig man från HP:s serviceverkstad. De har beställt ett nytt moderkort till min dator.

Det känns lite som en upprättelse efter allt tvivel från deras sida. Dessutom vet jag att min älskade dator kommer att vara i ett nytt och förhoppningsvis bättre skick när vi åter ses igen.

Jag köpte datorn som en födelsedagspresent till mig själv. Det blir nog snarare en julklapp.

Vit skrud

Jag älskar snön.
Den gör allt liiite vackrare i en i övrigt grå och för tillfället ganska jobbig vardag.

Dagen har tillbringats på sofflocket men en stadig bakfylla. Jag kom inte ens ut igår. Detta resulterade givetvis i att jag fick ställa in det där mötet som jag hann bäva för i ett och ett halvt dygn. Han åkte från stan och nu ska vi ses i mellandagarna är det bestämt. Jag lovade att inte dricka för mycket vin då.

Första advent är det också och hittills har jag inte tänt ett endaste ljus. Storsatsar på nästa helg istället. En (förhållandevis) nykter sådan.

Tajming

Många gånger när ett par blir tillsammans eller gör slut inom en bekantskapskrets skapar det en kedjereaktion. Andra känner att det är dags att ta ett steg framåt i livet/att förhållandet kanske inte är endast guld och gröna skogar och plötsligt så har alla en respektive/är singlar.

Detta har inte hänt för mig, snarare motsatsen.

Jag inser förvisso att jag varit singel typ jämt med undantag förra året, men varenda jävel som tidigare varit singlar (tillsammans med moi) har nu träffat någon.

Så här står jag, singlast i världen och förbarmar mig över tvåsamheten och den fruktansvärda toffellitoffattityd som växer därur. Ok, det kanske inte var rättvist mot alla mina underbara vänner som befinner sig i förhållande för tillfället, men jag är ensam och ENSAM och tycker jävligt synd om mig själv för att jag aldrig har någon att gå ut med.

Ljushuvud

När man liksom vet att det kommer att
hända men ändå vill utmana ödet.
Som när man försover sig men envisas
med att ligga kvar i sängen.

Nåväl, har ändå planerat in städdag imorrn.

På spåret?

Han undrar om jag är redo att ses.

Jag vet faen inte om jag är det.
Har orosmolm i magen och klump i halsen och svettas och fryser lite på samma gång.
Inga bra tecken va?

Sensation

Hemma.
Efter besök på både systembolaget och Ica sitter jag nu i mjukisbralls i soffan, knaprandes nötter och sippandes vino. Och klockan är inte ens halvsex.
Galet.

VG

Not bad. Not bad at all.

Starstruck

Jag lämnade lägenheten under gårdagen enkom för att inhandla färg till mitt måla-alla-möbler-vita-projekt.

Jag hade ett måla-alla-möbler-svarta-projekt när jag flyttade in i min lägenhet i Helsingborg för dryga fem år sedan. Nu har sinnet blivit lättare (eller så behöver jag ljusterapi - mycket mer troligt när jag tänker efter) och svart har blivit vitt.

Alltså, igår stod en guldram, en trappstege och ett gammal gulaktigt furuköksbord på tur för att bestrykas med lite Alcro täckfärg.

Hursomhaver, vad jag ville komma till är att jag under mitt besök i Alvik även besökte den lokala Icabutiken, varpå jag halvt sprang in i E-Type. Jag blev så paff att jag glömde vad jag var där för att handla (fortfarande inte kommit på). Iaf, E-Type var lika lång och långhårig som vanligt, där han stod vid delikatessdisken för att inhandla limeaioli. Det slog mig då att denne 90-talshitsproducerande maskin vore en utmärkt deltagare i Så mycket bättre. Jag skulle dö lite av lycka om jag fick höra Di Levas tolkning av Free like a flying demon.

Blööö

Det är måndag ända in i benmärgen.
Jag vill hem och sova i ett år eller så.

Vad jag dock måste göra är att jobba i ytterligare 5-6 timmar.
Gå till gymmet.
Svettas och dö en smula.
Åka hem hungrig och seg.
Dricka te och äta macka för att sedan måla spegelram, pall och köksbord, andra strykningen.
Halvt somna i duschen.

Slutligen, avlida av trötthet under fluffigt duntäcke.

NEEEEJ!

All a girl needs

Kylskåp

Kroppen kändes helfin imorse (med undantag det ordinarie zombielika tillståndet) men nu, för varje minut som går, tilltar värken i armar, ben och rygg.

Jag som för ett ögonblick trodde att jag kom billigt undan.
Nu vet jag å andra sidan att jag ansträngt mig.

En form av efterlängtad smärta.

PC-rehab

Imorrn skickar jag problembarnet på service och nåde dem om jag inte får ett mönsterbarn tillbaka.

Den hårda vägen

Jag har sagt det förut men det tål att upprepas.
Kanske mest för att jag behöver höra (läsa) det.

Jag är helt komplett oförmögen att lägga mig tidigt. Vad det beror på vete gudarna men nu tar jag till hårdhanskarna. GYMBESÖK.

Är jag inte döendes av trötthet ikväll vid niosnåret har jag inte tränat hårt nog och det får helt enkelt inte hända.

Jag är endast nöjd om det är med kvidande smärta jag tar mig ur sängen imorgon.

Dagens

Råd från mormor.

"Glöm inte att dricka!"

Jag tror att hon menade vatten, även om jag är rätt säker på att en wirre gärna hade fått komma på besök med jämna mellanrum.

Billy Bob

Helgerna och valen.

AW eller fredagsmys?
Städa eller vila?
Utgång eller filmkväll?
Social eller ensam hemma?
Bakis eller produktiv?

Oavsett vad jag väljer känner jag alltid att jag aldrig hann med något.
Ska det vara så?


Idag har jag skruvat ihop de två Billybokhyllor jag köpte på Ikea igår. Jag har fyllt dem med mina böcker och konstaterat att jag behöver fler, böcker alltså, samt att jag är läser alldeles för lite/sällan.

Har konstaterat att disken jag samlat på mig den senaste veckan borde vara mer - högen borde vara större. En uppenbar konsekvens av mina "middagar" bestående av två mackor. Smörknivarna är samtliga nedkladdade nämligen.

Har sett säsongens första alpina sändning, fått handsvett av nervositet och mersmak på skidor, snö och Myhrer.

Har pratat med en mormor som tycker folk på sjukhus är alldeles för tysta, och med en far som firar både "sin" dag och hans och mammas 29:e bröllopsdag.

Har premiärsett ett avsnitt (definitivt inte det första men jag är ganska långsam av mig) av Så mycket bättre och lyckats störa mig något så kolossalt mycket på Plura att det förmodligen inte går att hata honom mer. Kan någon pliiis radera honom från vår jord, eller åtminstone allt som visas på televisionen. Människan är som en stor fet bebis i trotsåldern som alla envisas med att klappa på huvudet och berömma för att han anses vara "begåvad". Och visst, skriva och sjunga kan han, men varför se mellan fingrarna vad gäller allt annat djävulskap han håller på med. En dryg besserwisser som mixtrat alldeles för länge med olagliga substanser.

Fredagsmiddag

Orka laga mat.

Tillfälligt lugn

Senaste nytt om Stålmormor - blivit bundis med sköterskorna.
Härligt att höra att hon kör på som vanligt.
Fortfarande oklar diagnos dock.

Bergochdalbanan

Livet alltså.


Mitt nu månadslånga bekymmer med datorn verkar efter x antal samtal med HP lida mot sitt slut. Servicen är inbokad. TACK.

Min älskade underbara Stålmormor har blivit svårt sjuk och ligger på sjukhus. Hon är och har alltid varit min idol. 89 år gammal med en 20-årings sinne. Inväntar läkarnas upplysningar och hoppas på mirakelkrafter. Hon, om någon, förtjänar några sista ljuva år.

Gräl

Relationen mellan mig och HP är lite spänd.

Ringde kundtjänsten som vägrade koppla vidare mig till en tekniker eftersom jag inte hade datorn i fråga framför mig. (Jag har ett jobb att sköta, kan inte släpa med mig privata datorn varje dag och sitta och felsöka på arbetstid bara för att det är då deras kundtjänst är öppen.) Blev sur, la på.

Skrev ihop ett låååångt meddelande på deras e-postfunktion på webben och inväntar nu svar den vägen.

Jag är nämligen en sådan som i gräl och orättvisor (muntliga sådana) stänger ner det rationella tänkandet och agerar lite hipp som happ. Fullkomligt värdelöst när man försöker argumentera med människor som inte är lika känslosamma som en själv.

Det skrivna ordet däremot. Nu jävlar.

BSOD

ALDRIG ropa hej.

Närå, blir till att ringa HP Support imorrn igen. Det är förmodligen dags att spara numret bland kontakter. Vi börjar bli bundis nu, HP och jag.

Äta med ögat

Jag fann en energigömma och slängde ihop en gourmetmåltid. Typ.

Försökte föreviga skapelsen med ett foto men det såg mest ut som kräks genom min mobilkameralins så vi går tillbaka till den ljuva bilden av en perfekt pasta carbonara som tidigare fanns i huvudet.

Släng gärna på ett knippe grovt hackad persilja också. Tack.

Samlar krafter

Jag MÅSTE laga mat, dvs matlådor.

För att tvinga mig själv har jag lagt fram ingredienser för en enkel version av carbonara. Matlagning light med andra ord. Ändå oooorkar jag inte.

Det är så kallt och mörkt och blåsigt och jag har tänt ljus och vill ligga under en filt i soffan och glo på filmen jag ansåg att jag förtjänade att få hyra. Just nu minns jag inte ens namnet på den, men Michael Cera var med, och då måste man väl iaf få skratta en gång eller två.

Kraftansträngning?

Titlar

I dagens samhälle, varför rantar folk runt och säger att de har fil.kand. eller fil.mag. eller pol.mag. för den delen?

Det är som om vi levde för 100 år sedan. Säg för i helvete vad du har läst istället! Det går faktiskt att vara något mer konkret. Sen om du har hängt på högskolan i tre, fyra eller fem år skiter jag fullständigt i. Det enda som möjligen skulle imponera är folk som orkar disputera. Doktorander kryllar det ju av men det verkar ju ta dem en halv evighet att färdigställa sin doktorsavhandling.

Håller andan

Jag vet inte hur det har gått till och hur länge det varar men på något vänster så fungerar min dator!

Lämnade in den hos en trevlig ung herre på Telia som skulle kika närmare på själva bredbandsinstallationen (eftersom det varit post denna som allt brakat samman tidigare). När jag kom tillbaka många timmar senare hade han inte hittat ett enda fel och allt was running smoothly so to speak.

Stod där som en idiot men tackade för hjälpen och begav mig hemåt.
Jag vågar fortfarande inte andas ut än. Det känns alldeles för bra för att vara sant.

Var det 62 vi sa?

Tjolla vad fina underlägg jag fick av C. Ja, vi anser oss vara pensionärer nu, men det är lugnt, vi gillart.

Det blir en hel del mobilbloggande för tillfället inser jag. Datorn har fortfarande en massa fuffens för sig och vill inte fungera för fem öre. Dessvärre är HP så himlans snälla att jag inte kan förmå mig själv att bli förbannad på dem. Så just nu hatar jag mest Netonnet som har en kundtjänst som vidarekopplar mig till deras leverantörer, HP alltså, utan att ha pratat med en enda person hos dem. Hata som sagt.

Filurar även på att rikta en del av hatet mot Telia då de verkar vara en del av problemet, men de har också varit ovanligt tillmötesgående så det känns dumt att utmana ödet.

Kvällens första höjdpunkt

Försenad födelsedagsmiddag med C på Supper.

Gudomligt gott. Inte bara marängdesserten på bilden.

Delivery

Fick lite gratis-är-gott-grejer också. We like grandparfym.se.

(Har tyvärr inte klurat ut hur man vänder på bilden.)

Nu är det dags igen

Hostan har kommit tillbaka. Denna gången utan en förkylning i släptåg verkar det som.

Vad jag dock inte förstår är vad det är för tjorv i halsen jag har. Kollegan anser att jag bör gå och kolla upp det. Orkar jag? Det går säkert över snart igen...

Nattsvart

Hjärtat stannade för en sekund när något plötsligt dundrade till på balkongen utanför mitt vardagsrumsfönster. Efter att ha förvissat mig om att ingen människa stod där utanför redo att bryta sig in och mörda mig dök slutligen den här parveln upp på fönsterbläcket.

Nu kan jag sova lugnt.

Tack!

Jag fick en superfin försenad födelsedagspresent i söndags.

Samtal från 0980-75***.
Yes, it's Radiotjänst.
"-Vi ser att du nyligen flyttat..."

Den tackar vi för.

Dofter

Kände att det var dags att köpa ny parfym efter att ha tröttnat en smula på sommarens doft. Har av denna anledning gått och sniffat min näsa fördärvad på diverse parfymavdelningar den senaste veckan i hopp om att finna en ny kärlek.

Det har gått sådär.

Därför köpte jag precis två flaskor "nya" parfymer på Internet och förlitar mig fullkomligt på andra människors omdömen.

Det blir bra det här.

Kalas

Födelsedagsmiddagen blev förövrigt en hit.
Mor tänkte rippa menyn rakt av till deras nyårsfest, med vissa justeringar i förrätten.

Det bjöds på pilgrimsmusslor med sparris och tomatvinegrette. Därefter oxfilé med körsbärssås och pomme anna, samt en chèvresallad med physalis och äpple. Slutligen en enkel men kalasgod vit chokladpannacotta med rårörda hallon. Och så en massa smarrigt gott vin såklart.

Sitter nu och äter resterna till söndagsmiddag. Lika gott i soffan framför tvn!

Just a number

Jaha, då var man ett år äldre alltså.
Närmare 30 än 20, på rikt.

Häromveckan ute på krogen träffade jag en ung snygg herre. Något av det första jag sa till honom där på dansgolvet var att jag var för gammal för honom (det var alltså han som kommit fram till mig). Jag minns inte vad han svarade, dels på grund av att jag hade en hel massa vin i kroppen, dels på grund av ljudnivån som censurerade vartannat ord.

Det visade sig i alla fall att han var 23 år.

Jag var nog inte för gammal för honom. Däremot var han 10 år yngre än M, något som kanske gjorde honom för ung för mig. Den mentala åldern diffade förmodligen inte alls lika mycket.

Inser att det är dags att sluta se till siffrorna och börja se till människan och dennes liv, mål och ambitioner.

Ses vi ute nästa helg?

Firar

Prisad vare...

Ja, vad var det nu han hette, den där trevlige norrlänningen på HP som hjälpte mig kurera min dator idag..?

Förstå, nu har den varit igång flera timmar utan att krascha.
Framsteg!

Postponed

Jag har försökt boka in en lunch eller aw med en kompis i snart två veckor.
Det går inte.

När får man tillbaka sitt liv?

Inte här

Konstaterade igår morse på väg till jobbet att jag behöver semester.
Det blev ju ingen att tala om i somras.

Med många månader kvar till februari så önskar jag mig för tillfället bort till trattorior i Toscana, jazzbarer i Paris, fiskrestauranger i Lissabon, valfri vit strand på andra sidan jorden och fluffiga mjuka sängar på lyxhotell i alperna.

Skuggsidan

Jag fyller år nästa helg. 26 jordsnurr som man sa som liten.. Eller kanske snarare 9490 snurr?

Har bjudit upp familjen över helgen och det är tänkt att jag ska bjussa på trerätters, varför jag nu sitter och filurar på menyn.

Vi blir max åtta personer, samt en hund.
Jag har en gasugn som jag inte riktigt litar på temperaturmässigt vilket i princip utesluter all form av bakning. I övrigt är budgeten förmodligen det enda som stoppar mig. Samt alla former av extrautrustning som exempelvis brännare och salamander. Kanske något att önska sig för övrigt..?

Som en pannkaka

En hektisk vecka fick mig att inse att ett par timmars lördagsjobb skulle lätta lite på stressfaktorn till måndagen. Sagt och gjort. Jag gick upp, klädde mig och satte mig på tåget till jobbet, som vanligt. Tjugo minuter senare och sisådär en minut innan jag kom fram insåg jag att jag glömt jobbnycklarna hemma.

HELVETES J-VLA AS. Typ.

En pytteliten tanke om att någon annan än jag kanske kommit på den smarta idén att jobba en lördag höll sig kvar tills jag pallrat mig upp till kontoret, ringt på och därefter skådat de låsta gallergrindarna.

Håglös satte jag mig i trappen och plockade fram mina frukostmackor.
Där och då var hela världen emot mig.

Nu, några timmars shopping och en (för tillfället) fungerande dator senare känns det lite bättre. Oklart om jag ska vara seriös och jobba några timmar innan kvällens utgång eller om jag vågar skjuta på det till morgondagen. Förmodligen inte världens bästa idé med tanke på vad kvällen har att erbjuda...

Hälsan själv

Min kost består för tillfället av:

• diverse gamla matlådor jag hittar i frysen (kräftsoppa/frikadeller/pasta med kyckling)
• äkta krokant
• mozzarella
• mackor med rökt kalkon (och ost om sådan finnes i kylen)
  
• kaffe
• te
  

Fibrer och grönt är ju ganska överskattat.

Inte nu

Jag träffade en ny bekantskap för någon månad sedan.
Redan efter första kvällen, som tillbringades på klubb i större sällskap och där diskussionerna förmodligen kunde koncentreras till någon timme, hade han bildat sig en uppfattning om mig.

Han tänkte att jag var sjukt pk och ett barn av gud. Typ.

Själv blev jag både lite smickrad av de höga tankarna han hade om mig, samt förbannad för att han trodde sig veta vem jag var när han så uppenbarligen hade fel.

Många provokationer och en inflyttningsfest senare bestämde han sig för att fråga rakt på sak om jag ville hitta på något med honom - DEJTA.

Där tog mitt tålamod slut. Vi känner inte varandra och kommer förmodligen aldrig lära känna varandra så till den grad att tycke skulle uppstå. Detta av ett flertal anledningar:

• Han är en förhållandemänniska som knappt hinner avsluta ett förhållande innan han är på jakt efter nästa.
• Jag är en singelmänniska. (Endast 16 procent av mitt "vuxna" liv har tillbringats i ett någorlunda seriöst förhållande.)
• Han tror att en tjej, gärna en seriös och jävligt pk tjej som jag, ska göra hans liv seriöst och vuxet.
• Jag tror och har många gånger fått det bekräftat att jag är starkare och har en större drivkraft som singel.

Och de viktigaste:

• Han är inte min typ och jag kan definitivt inte vara hans typ.
• Plus att jag precis insett att jag överlevt de där 16 nämnda procenten ovan.

Sunday sunny sunday

Och fåglarna på taken

Ni vet när det precis tagit slut med någon man älskade och ens förälder/vän/kollega/avlägsna släkting börjar tala om ett hav eller en sjö och det oändliga antal djur som antas leva däri och allt man vill göra är att be dem hålla käften...?

Jag såg ett helt stim av fiskar i lördags.

Vi cyniker

Jag skulle ha gått och lagt mig för över en timme sedan. Det går sådär med den biten...

Sitter på arslet i soffan och kan liksom inte förmå mig själv att resa mig upp. Slötittar på hundra år gamla avsnitt av Seinfeld och tänker tillbaka på mina tonår när jag och pappa satt hemma vid köksbordet sent på kvällarna, drack te och smågarvade åt Jerry & co. Mamma hade redan gått och lagt sig och syrran vete gudarna var hon höll hus. Kanske hade hon flyttat redan?

Iaf, det är väl dags att avsluta dagen. Nu räcker det med måndag för den här veckan.

Chockmetoden

Helgen bjöd på besök söderifrån samt inflyttningsfest.
En mycket lyckad sådan.


Nu sitter jag på jobbet och längtar hem till sängen.
Ska gå och bälga i mig tre liter kaffe och se om det hjälper.

Lekstuga

Efter många om och men har jag så fått igång min nya kärlek.

Hittade webbkameran.
Fniss.

Godkänn

Klickade precis hem en ny dator!

Det här Internätet är fullkomligt helt jäkla livsfarligt.

Hammaren åkte fram

Och två tavlor fann slutligen sin plats på väggen.

Insåg att samtliga pryttlar på bilden kommer från
Ikea och tvingas fundera på huruvida jag känner
för att starta en slagsmålsklubb i valfri källare.
Ska tydligen finnas en ledig garageplats i föreningen..

I'm not G.I. Jane

I'm attachment Barbie.


Precis lyckats se ett Greysavsnitt utan att börja böla.
Framsteg!

Tekniken

No longer a friend of mine.

Datorn har länge sjungit på sista versen. Nu har den kommit in i den fasen då jag tvingas starta om den tre gånger per kväll... Den orkar inte mer. Jag orkar inte mer.

Så, det är väl dags att inse att det är läge att köpa en ny följeslagare.
Frågan är nu, vad ska man köpa?

Funderar lite smått på en stationär eftersom jag inte längre är i behov av att bära med mig datorn till exempelvis skolan. Samtidigt vete tusan var jag ska ha plats för en sådan i lägenheten? Skrivbordet som tillfälligt är inskuffat i sovrummet kommer att ryka inom kort. Skulle dock kunna koppla upp den mot tvn, fast då kan man ju inte internätta och se på tv samtidigt, vilket är min favorithuvudsyssla.

Så om jag istället köper en bärbar, vad ska man satsa på? Mac (som jag egentligen hatar) eller PC? Liten och nätt eller större och mer arbetarvänlig? Frågorna tar aldrig slut.

Det här kommer bli jobbigt.

Sår

Jag hittade ett grattiskort från i fjol i en flyttkartong.
Det var från honom såklart.

Han skrev om framtiden och den födelsedag som stundar.
Det är konstigt att vi nu inte ens talar med varandra.

Det gör fortfarande ont.
Inte konstant och verkligen inte på samma sätt som för två månader sedan.
Men åtminstone några ögonblick varje dag finns han i mina tankar och hjärtat vrider sig lite av smärtan.

Söndagsnöje

Försöker förmå mig själv att jobba igen de två förlorade timmarna från i fredags,
efter att chefen korkat upp bubblet.

Det går sådär.

Ingen Edward idag tydligen

Favorit i repris

Jag toppade förra helgens sovmorgon med att vakna klockan 13.23 idag.

Var ute på äventyr igår.
Först spontan aw på jobbet för att fira nya uppdrag.
Sedan annan aw med väninna och hennes kollegor.
Mycket dans, lite för mycket öl för en mage som ingen middag hade fått.
Klockan tre drog jag mig hemåt, med en torr fralla som färdkost.


Tänkte nog försöka få ta del av några solstrålar innan mörkret faller.
Sedan blir det middag och hyrfilm. Funderar på Remember me, för att fortsätta förra veckans Robban/Edward-tema.

Gör om

Idag var ingen bra dag så nu går jag och lägger mig och gör ett nytt försök imorgon.

Ja tack

Bara sisådär 12 290 riksdaler.
Födelsedagspresent?

Livet

Min vardag är för tillfället helt ofantligt boooring.

Jag vaknar, dör en smula av trötthet och tvingar mig sedan upp i sista sekund efter att ha snoozat cirkus fyra gånger.

Pinnar ner till t-banan och tänker "tur att man inte kör bil in till stan med de HÄR köerna", ångrar mig sedan när jag tvingas stå på tåget och drömmer om hur skönt det skulle vara att sitta på mjukt säte, lyssna på radion och sörpla kaffe på väg över Tranebergsbron. Ser utsikten från tåget, ångrar mig, ångrar mig igen två stationer bort och funderar på om man någonsin skulle kunna tjäna på att gena över blå linjen om man sprang jättejättefort och tajmade tågen precis..?

Sen jobbet i 10 timmar.

På tåget hem är jag för trött för att fundera på snabbare resvägar. Jag får sitta - jag är nöjd.

Springer smått hem från t-banan och kraschlandar i soffan.
Där är jag nu, tre timmar senare.

x 5.


Livsåtgärder
1. Ta med bok till tunnelbanan.
2. Lämna jobbet åtminstone 20 minuter under dagen.
3. Gå hem! (Den sista timmen ligger effektiviteten på 14 procent typ, inte alls värt.)
4. Träffa folk efter jobbet (mao, våga planera in lite sociala aktiviteter).
5. Börja träna igen.

Inom en månad...?
Ja, det kör vi på.

Halvåtta

Halvåtta har den här veckan lyckats skramla ihop stereotyp-paren från sthlm x 4. Det är älska eller hata som gäller. Jag har inte riktigt bestämt mig än.

Hade dock gärna slurpat i mig kvällens meny flera gånger om.

Man kanske skulle slänga ihop en pavlova även till 26-årsdagen?

Lite sällskap

Såhär i höstmörkret en söndag så blir man ju allt lite sugen...

Gölligöll.

En eller två

När man gör ingenting alls ensam en söndag så är det ganska skönt men det finns ändå alltid en liten smula ångest som ligger och gnager i bakhuvudet.

När man gör ingenting alls tillsammans med sin pv/fv en söndag så är det myspysigast i stan och man önskar att det aldrig tog slut.

Inte för att jag direkt önskar att söndagen ska ta slut men jag ser ändå fram emot att träffa folk imorrn.

Hål i väggen

Min lägenhet var nymålad och nylackad och allt vad det kan vara när jag flyttade in.
Inte ett endaste spikhål i väggarna.
Inte en repa i golven (även om lackningen i sig inte var särskilt bra gjord).

Nu ska jag bygga bo.
Göra det till mitt hem.
Vilket innebär tavelupphängning.

Nya hål i hålfria väggar.

Den där första repan, den första fläcken, den första avskavda målarfärgen.. (vilket jag redan lyckats med). Det är svårt.

Done!

Hm.. Vad göra nu då?

Dot dot dot

Såg precis New moon och plötsligt bara what the f**k?! Inte för att det var dåligt alltså utan för att det tog slut mitt i allt det braiga.
Suck. Hata följetongsfilmer.

I övrigt världens segaste lördag. Sov till halvett, la pussel och såg på tv och tvättade om vartannat i fem timmar.

Därefter ovan nämnda tonårs-crush-film (ja, Edward ÄR snygg, även om han ser ut som en döing) och chips, godis och läsk på sofflocket. Precis vad som behövdes.

Nu avlider jag av trötthet. Orka flytta sig till sängen?
Hm, kom precis på att jag inte bäddat. Klutt.

Slirigt

Yesbox.

Rödögd

Har precis suttit och gråtit ögonen ur mig till Grey's. Försöker ta igen en förlorad säsong och hamnade plötsligt mitt i galen-gubbe-med-pistol-går-bärsärka-på-sjukhus-drama. Första avsnittet igår, sedan är låååång väntan på upplösningen idag.

Nu vill jag se nästa såklart. Även om pistolmannen är död.
Å så var det Glee också..

Ah, seriesäsongen har börjat:P

Det tar sig

Ytterligare en flyttkartong blev slutgiltigt uppackad och fick lämna lägenheten idag.
Bara två kvar nu.

Framsteg eller vad man ska kalla det?

Kvalitetstid

Leverpastejmackor, te och ett sprojlans nytt pussel.

Efterbilden

Klipp

Jag ska till frissan imorrn. Inte en sån där 250 kr/klippet vilket jag kört med det senaste året.. Nä, nu blire stylish värre. Gudars skymning, vad ska man hitta på? Kanske bjussar på en efterbild om jag inte måste gå hem och gömma mig under täcket.

Så länge jag slipper rishögen till hår jag har på huvudet så är jag nöjd. Fy faen vad gött det ska bli!

Skologik

Jag impulsköpte skor. Igen

Hade förvisso spanat på dem ett par gånger med det var kavaj/jacka som jag var ute efter.

Nu sitter jag här i soffan, med skorna på, och undrar om de ser stora ut.
Typ Långbenfötter?

Har ingen helfigurspegel så jag försöker ta kort på mig själv för att avgöra från håll.
Det går skit kan jag lova.

Måste nog köpa en spegel.
Det är lösningen.

Havsbris

Här hängde jag igår med kollegorna. Vi åt röding, 2 kg räkor och ost som smakade surt. Och så lite vin på det!

Gasigt

Igår var det så dags att provköra ugnen. En falukorv fick ställa upp som testföda.

Korven överlevde and so did I.

Nästa projekt blir något som kräver en mer precis temperatur, typ rulltårta!

Efterskalv

Jag blev inte det minsta förvånad över valets utgång. Det var väntat, från alla håll och kanter.

Vad jag däremot inte hade förväntat mig var hur det idag, efter att ha sett både medias, politikers och folkets reaktioner, började bubbla inom mig. Oroliga bubblor blandade med avsky och förakt, tårar och besvikelse.

Den extrema polariseringen skrämmer mig. Det ger dem den där makten jag inte vill tro att de kan få. Jag vill bagatellisera och vifta bort dem som om de vore några vilsna tonårssjälar sökande efter sin identitet (vilket förmodligen stämmer in på flertalet av deras anhängare). Det går dock inte att blunda för att detta är människor med en agenda, individer som gör vad som helst för att få igenom deras politik. Hur långt kommer de att gå?

Bromma runt

Idag har jag spanat vackra villor och ätit glass på en solig brygga. Jag gillart.

Valkval

Det här valet gör mig något fruktansvärt frusterad.

På media.
På politiker.
På programledare och journalister.
På gemene man som sitter hemma framför skärmen (liksom jag just nu) och ger utlopp för sina åsikter.

Det är klart att det är i grevens tid att vi gör det, uttrycker oss om vad vi tänker och tycker och så vidare.

Det som frustrerar mig är dock att det plötsligt, efter fyra år av stillhet och tystnad, är som om allt vaknat till liv igen, som om ingenting har hänt. Pajkastningen, de enskilda fallen som fått lida pga sittande regerings beslut (för ja, det var ju faktiskt likadant vid förra valet fast då med en rödgrön syndabock), skattetjafset, osv.

Politik är mer än så.
Det är inte en vågrät skala där du antingen befinner dig till höger eller till vänster.
Det är inte ja eller nej, svart eller vitt.

Politik, och framför allt svensk sådan, är värderingar och förhoppningar om ett samhälle där alla ska få möjlighet till ett så värdigt liv som möjligt. Vägarna dit är många och det är där någonstans vi väljer att dela på blocken. Att påstå att högeranhängare är egoistiska och vänsteranhängare är solidariska tar bara ner en sådan diskussion på sandlådenivå. Vi människor är större än så och om vi inte slutar med att kasta skit på den andre kommer politiken aldrig att ta oss dit vi vill.

ET is back

Mikrad och redo.

Det är dags

Borttappad

Det blev inte mycket av den här helgen.

Sjuker och trött, fast rastlös, har jag glott på tvn/datorn de senaste två dygnen. Ätit fajitas x3 och onödigt mycket godis vilket påminner mig om att jag förmodligen borde gå till tandläkaren snart. Hade fått en påminnelse från Folktandvården i Skåne om att jag borde boka tid inom kort. De har en poäng, även om det inte blir hos dem.


Betalade precis min första återbetalning på csn-lånet förresten. 13 dagar för sent pga borttappade räkningar i flytten. Hela min ekonomi känns ganska borttappad för tillfället.. Först i november lär jag ha någorlunda koll på mina utgifter igen.

Nu, Mamma Mia och mintchoklad.

So long.

.

Känner mig som en överkörd grävling.
En sten.

Som jag misstänkte kom förkylningen farandes med en enorm kraft igår kväll. Idag när jag vaknade låg jag redan golvad. Ingen smygande start här inte..

Nu är det soffan och jag som gäller resten av kvällen.

Ny buddy

Fick inflyttningspresent från finaste C igår. Supersöt.

In-box-closet

Att hitta något att ta på sig om mornarna har blivit, om möjligt, ännu svårare. Imorgon är det dessutom tänkt att man ska vara "formell" och allmänt välklädd. Dags att hetsstyrka några skjortor kanske?

Har guld i mun

Det här tidiga uppstigandet gör att jag börjat få morgonhunger. En ganska behaglig känsla faktiskt..

I övrigt konstaterar jag att jag gillar att åka t-bana till jobbet. Man får liksom tid att vakna och ta in lite av morgonstockholm. Utsikten från Tranebergsbron är inte fy skam och däremellan vilar jag blicken på det nyligen tillpiffade folket på väg till jobb och skola.

Natti

Som sagt, nu får det dröja jävligt länge tills nästa flytt.
Min kropp är sargad. Min hjärna har lagt ned.

Vi har det bra

Vi här bak i bilen..

Den inre resan

On a train

Sitter på ett sunkigt SJ-tåg på väg söderut. Här är dock tomt på folk vilket känns helt gudomligt. Endast några KTH-stereotypnördar som håller låda om PowerPoint-inflationen. Jag skrattar inombords.

Nu tidningsläsning och kaffe till Norrköping.