Jag hittade ett grattiskort från i fjol i en flyttkartong.
Det var från honom såklart.
Han skrev om framtiden och den födelsedag som stundar.
Det är konstigt att vi nu inte ens talar med varandra.
Det gör fortfarande ont.
Inte konstant och verkligen inte på samma sätt som för två månader sedan.
Men åtminstone några ögonblick varje dag finns han i mina tankar och hjärtat vrider sig lite av smärtan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar