Förbrukad klapp

Det tog inte ens 5 min innan tussar av vadd hängde i mungiporna på stickkontakten, syrrans vovve alltså.

Nä, vi köper inga julklappar i år.. Bara något litet.

Inte ens hälften.

Hälsningar från tomtemor

Goda blev de också, förvånande nog.

Nyårsaktiviteter eftersökes

Jag har som vanligt nada planerat för nyår.

Nu insåg jag plötsligt att det inte ens finns några nödlösningar.

Hur tänkte jag den här gången?

Någon annanstans

Ulla-effekten

Expressen ställde frågan: "Hur har ditt liv förändrats sedan du var med i dokusåpan?" till karaktärerna i "Ullared".

Mattiaz Björling, 22, stylist:

- Det har förändrats otroligt mycket. Det har bara blivit bättre och det är tack vare Ullared som jag nu är kändis. Jag släppte en musikvideo samtidigt som det första programmet spelades in och har fått en väldig draghjälp i min musikkarriär. I januari ska jag ned till Spanien och göra utvik i flera tidningsmagasin.

Skulle du vara med igen om du fick chansen?

- Absolut. Det här är det roligaste jag har gjort.

Aja

Jag har fått "cancer" igen.

Knaprade naturläkemedel som en galning tills jag insåg att de inte hade någon inverkan på tillståndet i vänster käke/hals? Om det är den där helvetes jävla tanden som spökar igen börjar jag undra om det inte är bättre att dra ut skiten? Bestäm dig liksom, stanna där du är eller kom ut.

Oavsett om det är en svullen lymfkörtel eller något annat ovälkommet borde jag nog få tummen ur och ta mig till en läkare för konsultation, om den nu inte skulle råka försvinna inom kort.

Dö människa, dö

En tjej i min klass, ja den här tillfälliga grupperingen av studenter jag råkar befinna mig i just nu, är helt befängt ohyfsad. Där finns några fler blekare exemplar som står i hennes skugga, men just denna jätte (säkerligen 1,80 m lång) med grov malmöitiska och hiskelig klädsmak får mig att vilja dö av skam över mänskligheten.

Är det dålig uppfostran eller helt enkelt ren dumhet som gör att folk inte vet att hålla käften?

Häromdagen uttryckte hon sig bokstavligen, inför både lärare och representanter för näringslivet, att de (i det här fallet chefer som tagit emot oss på deras arbetsplats pga ett studiebesök) tycker ju inte om oss eftersom vi kommer att ta deras jobb ifrån dem. Hade jag haft någon form av vapen på mig just då hade jag vid det laget utrotat människan från vår planet, en tanke som jag delar med cirka 70 procent av klassen.

geS

Göteborgarna gillar kärlek

Ge mig mer jul

Jag har haft svårigheter med att frammana julkänslorna i år.

Eftersom det i princip aldrig snöar i den här delen av landet kan det knappast bero på det.
Inte heller avsaknaden av krimskrams i lägenheten. Jag har till och med pyntat med små tomtenissar för ovanlighetens skull..

Men så plötsligt kom jag på vad det var - Ernst Kirchsteiger.

VAR HÅLLER DU HUS?

Ernst är min juldrog och ingen jävla Wahlgren, Leila eller Timell kan råda bot på detta.

Jag ställer ut en tallrik risgrynsgröt åt dig med extra mycket kanel och sirap. Snälla...?

Till er tjänst

I ett svagt ögonblick gick jag med på att jobba i Ängelholm imorgon.

Vad jag ska göra där är ovisst men det lär väl någon berätta när jag, efter att ha släpat mig upp långt innan gryningen för att ta tåget kl 07.04 och irra runt i vintermörkret på okända gator downtown Ängelholm, slutligen (förmodligen en kvart innan stället öppnar) anländer till min arbetsplats för dagen.

Jag är inte helt på det klara med vad jag har att vinna på detta?

Rydell

Jag köpte nya löparskor i helgen. Något som jag ämnat göra sedan mitt senaste par blev kvarlämnat på ett hostel i Windhoek för sisådär nästan exakt två år sedan.

I lördags kunde jag knappt titta på de blänkande oanvända skorna utan att få energiöverskott i benen. Nu sitter jag här handlingsförlamad och ångestladdad inför tanken på att behöva gå ut överhuvudtaget.

Någon som är överraskad?
Inte jag iaf.

Alla ogillar förändring..

Sägs det ju.

Men hur mycket nöje ger inte "före/efter"-bilder?
Vareviga byggprogram på tv visar före- och efterbilderna så att man skall kunna beundra förändringen de åstadkommit. Samma sak gäller bantarprogram som Biggest Loser. Det ger liksom inte alls någon effekt att höra att människan lyckats gå ner 10 kg, fet är han ju fortfarande..?

Det absolut bästa program som bjussade på före-/efterbilder var The Swan. Minns ni? Tänk Plastikkirurgerna + Du är vad du äter + Stilpoliserna och så ha i åtanke att det var amerikanskproducerat. Producenterna kunde ha stoppat in i princip vilken oattraktiv, tunnhårig, skelögd, tandlös och överviktig människa som helst i den där maskinen och ut kom en billig Miss America-kopia med Hollywoodhårsvall och bländande blekta tänder. Det enda som de aldrig lyckades fixa var gäddhänget, det ständigt återkommande sladdret så fort kvinnan i fråga lyfte händerna mot ansiktet i ett kvidande åh! när skynket föll från spegeln...


Satan vad bra det var.

Intet nytt

Av någon anledning känns det som att jag inte har mer att säga vad gäller min livssituation just nu.

Väntan summerar det mesta.

Jag får nog be att återkomma när framtiden klarnar en smula. Nu är jag mest bara upptagen med magont, hemtentamen och regn.

Ready, set...

Imorgon påbörjas en ny kurs, den sista på utbildningen, för min del vill säga. Annat folk avslutar normalt sett med en uppsatskurs, själv satsar jag på vinprovning och studiebesök i Götlaborg.

Som vanligt blev jag ivrig och sugen på att sätta igång med studierna redan innan introduktionen eftersom jag gång på gång får för mig att det vore smart att ligga steget före. Vilket det ju vore, men som jag aldrig någonsin lyckats upprätthålla längre än en vecka in på kurserna. Nu är åtminstone första sammanfattande dokumentet sparat, förvisso i princip tomt på sammanfattning so far. Vi får väl se hur länge det här håller i sig... Jag satsar mina slantar på torsdag.

Det är ingen vanlig dag

Nej, för det är min födelsedag!


Hittills idag.

Skrivit tenta med oviss utgång. Kändes bra i en kvart tills jag pratade med några kurskamrater. Varför lär jag mig aldrig? Prata aldrig tenta post-tenta.

Handlat smarriga saker och har för första gången försökt mig på att göra någon form av maräng, till en Pavlova. Den ser ok ut just nu. Frågan är hur den smakar och känns.

Klippt håret. På något vis lyckades frisörskan göra korkskruvslockar på mig, trots att jag inte bad om det. Varför tar sig folk friheten?

Köpt en pajlettstass att bära toniiite. Ja, jag ska se fabulös ut är det tänkt.


Nu mat och dusch och sedan skall det firas in på småtimmarna.
På återseende.

Med ett äpple i käften

Är det glittrande tassavtryck de pimpat den med?
Jag är lite småförtjust faktiskt. Det kan bli en bra jul.

Sug på den

Läste lite Prankmonkeyfunderingar kring Anton Abele och den enda tanke som dök upp och vägrade försvinna var..

HAR MÄNNISKAN INGA LÄPPAR ELLER?!

Yes, jag är ytlig.

Life is good?

Livsstress
+
Ålderskris
+
Tenta
+
Sömnbrist
+
Distansförhållande
+
Mörker & Kyla
+
Mensvärk (dysmenorré heter det tydligen med medicinska termer, i min mening onödigt likt andra ord som slutar med -norré)
+
Bitterfittanläsning (boken alltså)
=
Voilà! Den allra sämsta upplagan av mig själv.

Old habits

Jag sover dåligt nuförtiden.

Ligger vaken långt efter att lampan släckts och tänker.
Vrider och vänder på mig.
Slumrar till.
Vaknar.
Slumrar.
Vaknar.
Hör tidningsbudet smyga in tidningen genom brevinkastet.
Noterar de lätta stegen som studsar mjukt nedför trappan.
Somnar.
Vaknar någon timme senare av tystnaden.
Sedan kommer ljuset och de där ute påbörjar dagen.
Jag ligger kvar.
Tröttare än förut.

Igår smakade jag den gamla hostmedicinen efter att mörkret omslutit mig en kvart för länge utan att kroppen ville slappna av. En halvtimme-timme senare blev lemmarna tyngre men huvudet ville inte stänga ner förrän långt senare. Det blir aldrig länge nog för att känna sig utvilad, mentalt. Det släpper inte.

Ikväll testar jag ny metod. Eller gammal vana.
Väntar med att lägga mig tills framåt småtimmarna.
Vi får ju en ändå en extra timme att leka med.
Snälla låt mig sova.

Job application

Det här med att söka jobb är ett jäkla rövslickeri.

Honestly, jag vill egentligen inte jobba på hälften av företagen jag skickar ansökningar till men vem har råd att vara kräsen? Nej istället studeras nogsamt de mer eller mindre lyckade hemsidorna och koncept, visioner och företagskultur fastställs för att på bästa sätt lyckas förmedla någon form av nyförälskelse för organisationen och dess "affärsidé". (Som jag givetvis på alla möjliga vis skulle bidra till att nära och utveckla om jag fick möjlighet att bli en av deras framtida medarbetare.)

Blä.

Sedan finns det ju förvisso de företag där jag lätt skulle ta till en mängd brottsrubricerade knep för chansen att få komma på intervju. Men det är en annan historia.

Wednesday is the best weekday

Skriv en bok

Han den där grabben i mitt liv föreslog att jag skulle skriva en bok.
Det var inget förslag sådär out-of-the-blue utan jag hade uttryckligen beklagat mig över tristess och rastlöshet samt att jag ville producera någon form av text.
Man (uppenbarligen inte jag själv för ovanlighetens skull) behöver inte aktivera många hjärnceller innan bokförslaget dyker upp.

Sagt och gjort. Jag började skriva.
Om vad..?
Om honom (som straff för förslaget?).

Tre sidor kärlekstjafs senare fick jag nog. Nä, love stories överlåter jag åt folk som kan det där med känslor och att sätta ord på dem.

Så vad är då min nisch? Min genre?
Jag har lika mycket fantasi som en sten och mitt liv är alldeles för tråkigt för att skriva något självbiografiskt.

Någon som har ett fantastiskt liv jag kan skriva om? Story eftersökes!

I change shades just to hide in this place

Vilse i pannkakan

För första gången i mitt liv har jag känslan av att inte ha en jävla susning om vad jag håller på med. Detta har resulterat i att mål och mening uteblivit och jag famlar nu runt i blindo efter något att greppa. Det går sådär.


Till råga på allt fyller jag 25 om mindre än två veckor.
Hello ålderskris.

Inga ursäkter

Jag har blivit helt förskräckligt dålig på att uppdatera här. Trodde seriöst på en nystart efter sommarens frånvaro men så försvann både tid och energi på andra aktiviteter. Bortprioriterad till förmån för jobb, studier, en jäkla massa resande och dötid (dvs försök till återhämtning).

Nu är det plötsligt höst och löven virvlar runt utanför köksfönstret.
Jag vill ha brasor, bastubad, varm choklad, rödvin och potatisgratäng.
Jag vill också ha ett jobb och en något tydlig framtid som säger var jag
kommer att befinna mig om ett halvår.
Just idag vill jag dessutom ha lite extra energi, ett badkar och en viss
herre som delar det med mig.

Tids nog.

Paintproffs

Den absolut sämsta och mest inadekvata illustration som
någonsin publicerats i en vetenskaplig tidskrift.

Ja, det är på riktigt.

(Klicka för större bild)

Ropar HEJ!

Jo, där finns ju ett sådant där vägskäl framöver som står och väntar på mig om ett par månader. Jag springer dagligen dit och tittar på alternativen. Det är påfrestande och gör mig ytterst stressad, men jag kan inte låta bli.

Häromdagen pratade jag med en vän som sa att allt löser sig. Samma ord yttrade jag senast igår kväll. Och jag tror på dem, orden. Men jag tror också på svaret jag fick igår, bara för att det löser sig innebär det inte att det blir bättre.

Nej, jag vet. Det är där skon klämmer.

De senaste 17 årens studier har ändå ingivit mig någon slags tro om att när skiten väl är över så måste det roliga ta vid. Nu plötsligt vet jag inte ens om det är över. Alternativet att fortsätta studera på grund av uteblivet jobb är oroväckande nära. Jag vill och orkar inte.

I tanken har jag redan fått ett roligt och välbetalt jobb. Jag har hittat en lägenhet jag vill köpa och mina vänner och jag planerar redan det där vuxenlivet som aldrig kommer att bli som man hoppats på. Men ändå.

Antiklimaxtider.

Alla repriser av Seinfeld då?

Jag har sakteliga insett att den tiden närmar sig då jag kommer att sälla mig till gå-och-lägga-sig-innan-klockan-elva-folket. Detta förutsatt att jag får ett jobb vill säga, men det borde väl inte vara några problemas? :O

Häromdagen berättade en kurskamrat att hon och hennes pv går och lägger sig halvtio varje kväll. Anledningen till detta var att han börjar jobba klockan 7 och att de gemensamt går upp vid sexsnåret för att det är så mysigt att äta frukost tillsammans. Hon fortsatte sedan med att berätta att de ju aldrig kunde se några filmer som börjar klockan 21 eftersom de aldrig skulle orka se klart dem.

Jag blev uppriktigt sagt skrämd.
Är det ett sådant liv som väntar så snart man tvingas upp att jobba varje morgon?
Nog för att jag gillar att sova och behöver mina åtta timmar men ja, jag är nog fortfarande i chocktillstånd. Det här behöver tid att smältas.

Eller fortsätt drömma?

Frysa in hösten

Jag missbedömde vädret idag. Solen strålar från klar himmel men något har hänt med temperaturen. Luften är sådär krispigt kylig och mina tygskor hängde inte med i svängarna. Inte heller den stickade Busnel som jag ansåg vara tillräcklig istället för den annars dagligen använda skinnjackan.

Kanske var det ett resultat av några saknade timmar sömn.. Eller det faktum att det är måndag?

Helt klart är att sommaren försvann med helgen. Jag saknar den inte direkt men jag önskar att någon hade förvarnat mig.

Pause

Mjölken jag hade i teet imorse gick ut för fem dagar sedan.
Inga klumpar. Jag överlever nog.
Osten och smöret är slut.
Kräftosten är gammal, äldre än ni vill veta, men den står kvar.
Brödet ska vi inte ens tala om.

Jag hittade rostbröd i frysen och en burk marmelad i kylen.
Te och toast. Jodå, det smakar ju bra.

En dryg timme senare och jag håller på att hungra ihjäl.
Kanske dags att gå och handla?

Kan någon säga åt honom att sluta?

Mörbultad

Det känns som om någon har kört över mig med en traktor eller dylikt. Varenda muskel i kroppen värker på något vis. Jag tar en Alvedon och går och lägger mig.

Svampbob

Jag är sugen på vin och klockan är inte ens ett. Huvvaligen.

Men så är det ju fredag.

FREDAG.

Får fint besök ikväll som stannar över helgen såå.. Buon weekend!

När man talar om trollen

Hörde den här låten i en film för inte så länge sedan.. Tror jag.
Anyways, I like it.

Olddick

Humor på hög nivå här denna torsdagsförmiddag.
Jag kan inte låta bli att fnissa varje gång den här herrn dyker upp i bild.

Brent Newdick.
Hihi..

Dessutom ser det ut som om hans ögon ska ploppa ut vilken sekund som helst. Fotot illustrerar inte riktigt detta fenomen men slå dig ner framför en tv nära dig så står han snart där.

- och - blir +?

En gammal gymnasiebekant som tack vare fb fått för sig att vi skulle vara "vänner" har nyligen blivit fader.

Inget konstigt med det med tanke på att vi börjar bli till åren komna för sådana livsgivande aktiviteter.

Problemet här ligger istället i att människan är ful som stryk. Och inte nog med det, modern i denna familjekonstellation skulle kunna vara hans tvillingsyster och placerar sig om möjligt än längre ner på attraktivitetsstegen. Att de funnit varandra kan vi väl anse vara en match made in heaven, men barnet, ack barnet!

Än så länge har de stolta föräldrarna lagt upp inte mindre en ett helt j-lva album med way-too-private sjukhusbilder. Huruvida generna har spelat den lille i händerna återstår nu att se.

Maximal uppsugningsförmåga

Dagens lärdom: Lämna inte nya (oanvändna) rullar med hushållspapper på badrumsgolvet.

Getting high

För bövelens vad produktiv jag har varit!

Har förmodligen åstadkommit mer under de senaste 12 timmarna än vad jag gjort totalt under hela sommaren. Nu sitter jag mest och väntar på att vågen ska dö ut och att målarfärgen i håret (och på läppen) ska nötas bort.

Tur i retur

Jag har en trisslott i min plånbok.
En vinstlott.

75 riksdaler som skrapades fram för sisådär 2 veckor sedan. Tanken är väl att man ska få ut tre nya lotter för att sedan skrapa fram en vinst på 50 kr, hämta ut två nya, skrapa fram 25 kr x2, hämta ut två nya igen, och slutligen vinna nada.

Av den anledningen behåller jag den där lotten i plånboken ett litet tag till. I tron om att jag faktiskt skulle vara 75 kronor rikare (okej 50 för att vara korrekt, om vi räknar bort kostnaden för lotten).

Jag inbillar mig att jag håller fast vid turen.

Will you marry me?

Jonas Peterson (ett liv i exil/Silverfisken) får mig att vilja gifta mig.

Det har aldrig verkat särskilt intressant tidigare. Fulla och känslosamma människor, kall "varm mat", och en obekväm klänning som förmodligen är två storlekar för liten..

Men så fattade Jonas det kloka beslutet att ge sig in i bröllopsfotograferingens värld och fann ett sätt att visa oss allt det där underbara och vackra som ett bröllop ändå handlar om.

Jo, jag ska nog gifta mig trots allt.
En dag.

Levande begravd

Jag slängde två levande plantor igår.
För att de var fula.
Inte föll mig i smaken.

Får man lov att döda växter på grund av ren ytlighet?
Dessa tankar låg och gnagde i huvudet på mig när jag skulle sova. Det är ju inte direkt så att jag sörjer dem och tycker att något fattas här hemma. Snarare mår jag bättre av deras ickeexistens i mitt liv. Förutom det där med samvetet då.

Hm.

Min pikkadoll

Häftpistolen togs fram i morse. Det var dags att häfta fast det tygstycke som fladdrat lite halvt i sommarbrisen på den träram jag med jämna mellanrum klär om. Jag är ju en sådan som tröttnar, på saker, hobbies och människor. Senast tröttnade jag på den orangea färg som dominerat i mitt vardagsrum det senaste året. Nu blåser istället förändringens vind med nya tyger, gamla kuddar och återanvänd konst. Flytta hade också varit ett alternativ men det är ett projekt jag inte funnit nödvändigt att ta tag i, än.

Hursomhaver. Tyget är på plats och golvet kryllar av krokiga stift som inte ville som jag. Dammsugandet blir ett senare problem.

Arty

Mina kala väggar har efter ett par år av kallt stirrande plötsligt börjat skrika efter konst, även kallat tavlor eller inramade posters från tonåren..?

Efter noga övervägande ansåg jag att mina gamla filmaffischer inte längre platsade på mina väggar så nu har jakten på något mer "äkta" påbörjats. Till min förfäran har jag därmed insett att i stort sett all konst som faller mig i smaken också tenderar att vara av den dyrare sorten. Var tusan kommer dessa finsmakarfasoner ifrån?

Lyckades i alla fall rota från några gamla etsningar hemma hos mor och far som nu skall få pryda diverse kala ytor i mitt hem. De är varken dyra eller särskilt snygga men slår åtminstone mina egenkomponerade alster med hästlängder.

Vahetteresaru?

Jo just det, man hade en blogg också.

Ehum. Var ska jag börja?
Nä, vi tar det från slutet.

Steg innanför dörren efter 11 dagars virrvarr i Svea Rike. I postboxen väntade den specifikation den snälla tjejen på Telia lovat att skicka mig för att jag därefter skulle återkomma angående de samtal som någon men pratglada vänner i Marocko så tacksamt hade ringt från min mobiltelefon. Efter diverse "tal-förfrågningar" och en kvart i kön svarade en ung kille. Jag lade fram mitt ärende och grabben svarar helt kallt att det går inte.

Inte kan Telia ta bort samtalskostnader från en faktura varje gång någon "påstår" att mobilen blivit stulen och sedan spärrat numret. Då skulle ju människor kunna utnyttja det och sätta det i system. Nej HERREGUD, det går minsann inte!

Ursäkta? Men vad sa du nu?

Nej, för inte kunde den den unge herrn stå för något en "oupplyst" kollega så vänligt lovat mig.

Så vad kunde han göra då? Ja, det krävde lite tankeverksamhet. Sedan beslöt han att vidarebefordra ärendet till någon form av säkerhetsavdelning. Jag är tveksam till det hela men väntar med spänning på vad de ska återkomma med för information. Nästa gång står jag rustad och redo för angrepp.

Leif

Jo, så var det ju den där Tylösandgetawayen som jag aldrig redogjorde för.

Vi prickade in en fullspäckad dag med sol, värme, god mat och dryck, musik och spännande bekantskaper. Historien förtäljer...

Tre herrar kom fram till oss och började samtala. De kom norrifrån, med två arbets-/semesterdagar söderöver i bagaget. På väg hemåt hade de beslutat sig för att stanna till på Sveriges riviera. Syfte oklart.

En av de tre la ner mer och mer energi på att lära känna mig allteftersom kvällen förflöt. Diskussionerna var intressanta och roande, han var charmig och omtänksam. Vad som dock aldrig nämndes var det faktum att han hade en ring på det fingret. Min partner in crime och en annan av de tre herrarna körde sitt eget race och hon gjorde allt för att lirka ur honom detaljer om den mycket möjligt gifte vännen. Utan resultat.

Kvällens stora överraskning inträffade något senare då jag till min förvåning upptäckte att ringen inte längre var kvar. Någon halvtimme senare lämnade vi dem för att springa hem i regnet som vid det laget hade börjat vräka ner från skyarna.

Hela situationen lämnade mig konfunderad.
Han som sa alla de rätta orden och verkade så uppriktigt angelägen om att vilja lära känna mig bättre.
Jag som aldrig vågade yppa orden som låg och bubblade i magen.
Ingenting hände såklart men jag undrar fortfarande.

Jag behöver svar.

T - 100 dagar

Mitt stalkande har resulterat i insikten om att jag fyller 25 år om exakt 100 dagar. En fredag i år. Kanske slipper man pre-tentaångest och konstant plugg för en gångs skull?

Nån som vill komma på 25-årsfest? Jag planerar något storslaget för alla mina 6,34 vänner.

Omstart

Kvällen bjuder på en vy från mitt sovrum där jag oxå alldeles strax ska krypa ner och sussa.

Jobbar förmiddag imorrn och sedan bär det av norrut mot stränder och vågsvall för sommarens enda "semester"-tripp. 2 dagar lång. Känns som om man dragit en rejäl vinstlott i år. Försöker dock intala mig att den som spar han har. Hittills har jag dessvärre nada.

Gör upp packningsplaner i väntan på Johnny B. Planerar att ta med 4 par skor och 3 handväskor. Räcker det måntro?

Teknikens under

Den nedan exponerade majskolven är resultatet av det första framgångsrikt postade mobilbloggsinlägget från min Nokia. Bilden förtäljer vad jag åt till middag i söndags och blev noggrant utvald bland en miljard valpbilder samt en bunt mindre smickrande bilder på mig själv med tandborsten hängandes i mungipan. Jag känner inte att vårt förhållande har utvecklats så långt än så håll tillgodo med matnärbilder. Eller egentligen, dokumentation av nyinköpt IKEA-kastrull då jag råkade "ha sönder" min gamla med hjälp av en mindre brand. Har fortfarande inte poppat grytpopcorn sedan dess. Doing it the microwave style.

Anyways.
Jag är fortfarande lite smått sjuk och därmed även bitter för att jag inte får njuta maximalt av sommaren. Håller tummarna för att morgondagen ska visa sig vara något mer energifylld.

Saker att göra när man är sjuk

Favoritsyssla nr 1 är såklart att snyta sig.
Detta sker kontinuerligt under följande aktiviteter.

• Titta på tv.
• Titta på mindre bra filmer på datorn.
• Slösurfning på Internet.
• Sova.
• Ligga på sängen och vänta på att bli frisk.

Resterande aktiviteter är mindre frekventa eller förekommer endast under mycket specifika tider på dygnet.

• Hosta.
• Skölja ögonen med saltlösning.
• Äta godis.
• Äta annan mindre rolig mat.
• Ligga på spikmattan.
• Byta position på spikmattan.
• Dammsuga.
• Diska två glas.
• Diska 13 bestick.
• Tillaga någon form av oaptitlig middag.
• Duscha, för att sedan krypa i myskläderna igen.
• Konsumera Alvedon, Magnecyl+Koffein Brus och Bafucin.
• Fundera på allt jag hade kunnat göra om jag vore frisk.
  

I leksaksaffären

En nära vän är på g att köpa hund. Jag har lovat att ställa upp som hundvakt/dagmatte då jag är tillgänglig. Det kommer nog att bli en win-win-situation känner jag. Särskilt som jag själv gärna hade plockat med mig både den ena och den andra hundvalpen hem om det inte vore för min mycket ovissa framtid.

Så idag, sjukdomar till trots, följde jag med ut på landsbygden för att skåda några små guldklimpar.




Den lilla brunsvarta tiken ovan kan mycket väl skutta omkring i min lägenhet om några månader... :P

Skyltexemplar

Jag såg den perfekte mannen idag, på jobbet.
Han handlade av mig, tillsammans med sitt lilla barn såklart. Den lyckliga makan satt och väntade vid bordet några meter bort.

Dansk, inte särskilt lång men med världens charmigaste leende och vackraste ögon.
Får jag lov att klona?

Bättre begagnat

Följande återfanns bland porslinet i den lokala second hand-/återvinningsaffären.

Något att ge bort i julklapp?

(Observera det mycket förmånliga priset samt att det räcker till två muttor. Om man misslyckas med första? Kompiskul eller kanske mor&dotter-aktivitet?)

När man väntar på något gott..

Så dyker det aldrig upp.

Den här fredagen kan gå till historien som den allra segaste och tråkigaste, någonsin.

Jag duschade och tvättade håret.
That's pretty much it.

Den människan jag hade hoppats få se ikväll är mobillös och omöjlig att få tag på. De andra människorna som jag mer än gärna hade träffats befinner sig i stort sett samtliga på annan ort.
Jag känner att det kommer att bli en helt fantastisk sommar...
Hmpf.


Nåväl, jag har i alla fall tränat. Grannens kompis, som jag festat med ett par gånger, var där. Liksom alla gånger förut. Undrar om han tränar jämt? Eller så har vi bara samma träningsbehov och oorganiserade schema inrutat i huvudet..
Hur som haver, jag pratade inte med honom. När ska man egentligen känna sig tvungen att prata med folk, i nyktert tillstånd, som man endast snackat med på fyllan?

Fredagsnöjen

Jag övervägde att överhuvudtaget inte lämna sängen idag.
Men så blev suget efter kaffe för stort.

Så, de senaste timmarna har tillbringats framför datorn med en kopp med kallt kaffe bredvid. De där USB-kaffekoppsvärmarna vore något att investera i.

Iaf, dagdrömmandet är maximalt och just nu undrar jag om det går att postorder(?)-/internetbeställa dessa gossar. Omedelbar leverans tack.

Vadå not into you?

Jag såg He's just not that into you häromdagen. Den lämnade mig något förvirrad.
Började dessutom läsa boken för några månader sedan. Den är fortfarande inte färdigläst. Inte för att den var direkt dålig, det bara råkade komma några kursböcker emellan.

Alltså, jag förstår inte grejen. Varför räkna upp en massa "regler" för hur killar beter sig om de inte är intresserade, bara för att sedan visa på att det kanske inte alltid stämmer? Med andra ord ska man då alltså aldrig sluta hoppas, eftersom just han den där till synes helt ointresserade killen kanske inte har fattat själv att han är intresserad?

Wtf, jag spelar efter egna regler.

Sommarlov?

Ja, så tog man någon form av fejkexamen i fredags. Champagnen flödade vid 10-snåret på förmiddagen, diplom delades ut, tal hölls, klädbyten x 3, mat, vin, skratt och skrik. Och så lite dansande och minnesluckor på det.

Lördagen bjöd på den längsta walk of shame sedan Italiens storhetsdagar (när jag bodde där vill säga). Att den var lång beror delvis på att omvägarna, för att slippa synas på stan, inte direkt var några genvägar. Lite senare bakade vi tårta x 2 och svor över de knappa prestationerna på Råsunda.

Söndag. Need I say more?
Jag röstade iaf. Det var dagens gärning.

Så nu är det alltså ny vecka igen vilken inleddes med jobb redan igår. Jag har på ett mycket framgångsrikt vis redan lyckats vända på dygnet och vaknar nu vid halvelva-elvasnåret varje dag. Fantastiskt med tanke på att jag måste upp kl 6 på torsdag.

Nästa vecka ska jag hem hem hem! Till huset på landet, i skärgården, med havet runt hörnet, samt bastu och tunnbad. Ja, jag längtar.

Om jag vore smart/rik

...skulle jag..

Förse alla "fasta" telefoner med en c-knapp.

Se till att det blev möjligt att avregga sig från facebook-trådar.

Ha mat hemma.

Och rena kläder.

Toasted

Söndagen tillbringades ju som tidigare rapporterat på stranden, bland valrossar och bystiga pingviner. När man bakis kraschlandar på en handduk i sanden glömmer man också ibland att smörja in sig ordentligt. Särskilt på de partier av kroppen som kräver alltför ansträngande rörelser och böjda leder.

Jag har tydliga streck på mina ben där vitt möter rött. Lika tydliga streck går att urskilja på ryggpartiet. Och det gör ont som faen. Fortfarande. Dessutom är jag kokhet. LÄK HUD LÄK.

För att lindra hettan en aning har jag nu blött ner en handduk i iskallt vatten och lagt över ryggen. Det hjälper föga. Kylbalsam och en två armar till hade inte skadat.

Djävulen på besök

Slängde ett öga på besöksmätaren och skådade siffrorna 666. Vem tusan var det?!

Jag räknas ju dessvärre inte, vilket annars hade varit en helt naturlig förklaring.



Nähä, om man skulle ta och trolla fram någon form av middag. Wasabipuffar känns inte riktigt som den energiåterställare jag är i behov av efter kvällens träning. Iofs, om det kompletteras med a-fil och blåbär borde jag väl täcka hela kostcirkeln?

Hemlängtan

Julklappstips

Ett stycke gul gubbtanga.
Matchas gärna med ölmage och vinterblekhet.

Båten i hamn?

Det bubblar i huvudet.

Dagens lunch

2643712 kalorier.
Dödligt gott.

Sväng höger om 300 meter

Så var uppsatsen inlämnad.
Ångesten kvarstår dock så länge utgången är oviss. Jag vill bara att det ska vara över. Helst redan igår. Det dröjer dessvärre ytterligare en vecka innan domen faller.


Jag tänkte satsa på att ta tillbaka mitt liv nu. Framförallt borde jag satsa på att återställa mitt hem till beboeligt skick. Lägenheten liknar, som vanligt, en brottsplats.

Insikter

Ligger på bordet, stirrar upp i taket och försöker reda ut sörjan som flyter runt i mitt huvud.

Note to self

Klipp håret, köp lite snygga kläder och gå ut och lev.

Svarta fingrar?

Grannar

Nej, inte den australiensiska såpan, utan mitt liv.

Idag flyttade 5:e (lr 6:e?) omgången grannar in i lägenheten mitt över. Det är ett nytt gäng kvinnliga studenter, varav en är känd för sina stora boobs som skymtas på stadens klubbar med jämna mellanrum (läs: varje helg). De övriga är hittills okända individer men jag förmodar att det inom en snar framtid lär festas rätt redigt på en plats nära mig.

På tal om grannar så ska herrn på nedre plan dra sin kos. Håll tummarna för att nästa man/kvinna på plats är en relativt "normal" människa. Please. Jag orkar inte med fler nötter.

LIVE! Uppsatsskrivning

It says it all

Heldag i skolan och på något läskigt vis ser jag fram emot det.

Måndagsmusik

Goda grannar

Förresten, för första gången ever har jag satt upp en sån där lapp i trapphuset. Angående festen.

Jag börjar ångra att jag skrev att de inte skulle tveka att säga till om vi väsnades för mycket. För jo, TVEKA! Endast herrn mittemot är välkommen och behöver inte tveka det minsta.

Anledningen till att jag nu har förvarnat om festen är att det införskaffades ett par nya högtalare förra veckan. Den riktiga "testrunnen" sker med andra ord ikväll.

Hjälp!

Det är fest här ikväll. Japansk tv-show-tema.
Plus ESC såklart. Annars skulle hälften utebli förmodar jag.

Hairdon från igår är givetvis för ikväll. Övriga färger är grönt, rosa, gult, orange och blått. T kör samma stil men annan kombo. Folk kommer att bli bländande. Mohahahah...

Dagens uppladdning

New hairdo

Testar ny stil...

DN gratis i 30 dagar

2 tidningar lästa. Smart drag.

Nu har jag dessutom en halv skog på mitt samvete.

Mob

Som ni kanske märkt blir det mest mobilbloggande för tillfället. Jag erkänner att det beror på lathet. Jag orkar inte skriva och en bild säger mer än tusen ord..?

Så håll tillgodo tills vidare! Jag kommer tillbaka i skrivform, förr eller senare.

Post handledning

Vi unnar oss lunch i solen efter en minst sagt skum handledning som vi väljer att tolka som positiv. Vi har dem med på båten så att säga...

Done!

Jag känner mig som Joey.

Fredagsfika?

Ett stycke luxusruta och ett stycke chokladtosca.

3 h senare.
1/3 kvar. Så fort illamåendet släpper ska tvinga i mig ytterligare en sked.

Associera mera

Ska det vara så uppenbart?

(no subject)

Ja, jag är tråkig.
Det är inte så att jag är på "semester" längre, den tog slut för länge länge sedan.
Jag har helt enkelt inte lust att skriva för tillfället.

Det är mest ångest som surrar där uppe och om jag delar med mig av den kommer den bara att kännas ännu verkligare. Så jag håller helt enkelt käft.

Något annat att tillägga?
Nej.

Flower Power

Jag älskar knoppar som brister,
doften av vår
och solens ljus genom trädkronorna.

Made in Skpg

Liksom jag stolt framhäver och försvarar IKEA, ABBA, H&M, Astrid Lindgren och Absolut Vodka så fort jag befinner mig på utländsk mark så kan jag inte låta bli att känna lite stolthet över att se musikalartisten Peter Johansson i kvällens Så ska det låta. När man kommer från en liten håla som jag gör så måste man helt enkelt hålla koll på de få kändisar som härstammar från samma inavlade bonnaby. Det är Peter, Viktor Åkerblom-Nilsson och Malin Baryard, våra stoltheter.

Peter och Malin måste jag ju erkänna att jag aldrig någonsin uppmärksammat "på byn" men Viktor var en jäkla spelevink redan i ung ålder. Dessutom hade jag en klasskompis som var redigt nedkärad i grabben. Det var stalking på bästa 12-årsvis.

Live från Lund

Svetten rinner, vinet/ölet flödar.

Kvalborg

Så var det Valborg igen.
Förra året ignorerades hela skiten med hjälp av hemmakväll och kalorikalas.
I år blir det andra bullar. För det första ser det ut att bli kanonväder (vilket inte direkt går att säga om de senaste åren) och dessutom är det sista chansen, som student, att lalla runt i stadsparken i Lund salongsberusad mitt på ljusa dagen.

En flarra rosé är inhandlad. Eftersom det är glasförbud i parken kör jag fjortisstyle med PET-flaska. That's how we do it in Skåneland.

Home sweet home

Jag blir faktiskt lite sugen på att hoppa av, ringa pappsen och åka hem till barndomshemmet..

Sundsvall by nite

Ljudnivå: Hög & skrikig
Medelålder: 37,2
Klädstil: Jeans & jeansjacka, alternativt för liten och definitivt för ungdomlig klänning
Frisyrtrend: skallig/rakad, alternativt permanentat

Uppsala

Känns inte precis attraktivt. Tror jag stannar på tåget.

Va-Ca

Jag anser mig ha någon form av semester fortfarande. Trots att den nuvarande vistelsen i Sthlm grundas på insamling av empiriskt material...

Semester innebär även dålig uppdatering på bloggfronten. Dessutom har jag inget vettigt att skriva om.

Återkommer när semestern bleknat en aning.

Lunch

Köpte årets första gubbs igår. 25 riksdaler för en liter. Not bad. Goda är de dessutom.

Bussbälte

Jag är nog den enda som använder det.. Men tji får dem som flyger över hela bussen vid en krock. Befinner mig för övrigt i djupaste Småland, tror jag. Bara 6 timmar och 10 min kvar...

En turres bekännelser

Ja, jag är hemma igen.
Benen värker, ögonen grusas och kroppen känns som en sten. Nej, jag har inte druckit.
Det har faktiskt varit lugnt på vinfronten. Ett par glas har intagits bara, liksom ett par glas Kir, men i övrigt har vi berusat oss på livet.. HAHA.

Går igenom alla hundratals kort som knäppts av. Funderar på att återge några Kodak moments här. Eine ögonblick bara.

Nöden har ingen lag - Live from Paris

Finns inte vinöppnare att tillgå så finner man andra lösningar.

På ålderns höst

Ja, jag har energi som en pensionär. Om inte mindre.

Det var tre trötta brudar som lämnade hemmet igår efter en mycket god påskmiddag. Jag råkade själv äta lite för mycket, lite för snabbt och blev liggandes på golvet i komatöst tillstånd ett bra tag. Som sagt (twittrat), det här med krympande magsäckar alltså...

En timme var vad vi orkade med på lokal. Sedan tog vi rullatorerna och haltade hemåt.

Hur tusingens ska jag orka med 3 dagar i Paris, 4 dagar i Sthlm och 5 dagar i Sundsvall på 13 dagar? För den som inte orkar räkna så blir det en dag över, en mellanlandning i hemmet på fredag för att tvätta och packa om.

Jag behöver någon som plockar upp resterna av mig när jag åter är hemma om två veckor. Tack.

We live until we live no more

Jag hittade en vägg vid ett hus i en park där solen värmde som aldrig förr. Sparkade av mig skor och strumpor och drog upp byxbenen till knäna. Där satt jag och lyssnade på trackslistan medan föräldrar avundsjukt slängde ett öga på mitt livsnjuteri när deras barn hängde upp-och-ner i klätterställningarna.

Nu vankas snart premiärpåskmiddag. Lyckades få in lite sill & lax på menyn till förrätt men sedan blir det marinerad fläskfilé med chèvre, potatisgratäng och somrig sallad med rädisor! Lite vit chokladpannacotta med hallon på det och jag kommer att ligga utslagen på vardagsrumsgolvet vid tiosnåret. Det blir finfint.

Kärlek

Underbara älskade fick mig att tänka på kärleken. Den typ av kärlek som gör ont.


När hjärtat känns för stort för bröstet och en molande värk tränger ut.
När trycket över strupen ger en konstant känsla av illamående och man har glömt hur det känns att vara hungrig.
När tankarna har fastnat i en cirkulationsplats och hur man än försöker svänga ur så går det inte, för de kommer bara tillbaka, igen och igen och igen.
När det bränner bakom ögonen just innan tårarna kommer.


Tyvärr kommer den ofta förklädd. Kärleken alltså. Den onda.

Inte ropa hej...

Klicka för större bild.

Vad är det med svennar och sol?

Fermata

Jag har tillfälligt slut på ord att klä mina tankar i. Därför blir det fortsatt kort och koncist.

Skärtorsdagen blev solig även den och bjöd på fika x 2 på uteserveringar.
En killkompis lånade Marley & Me och grät för första gången på 4 år.
Jag åt 100 g choklad till middag. And nothing more.
Det blev ingen öl/vin på lokal. Kanske ikväll.
Jag är fortfarande rastlös men underhåller mig själv med att planera morgondagens middag.

Varför åkte jag inte hem?

Erkännande

Jag är rädd för påskkärringar.

Inte för att jag finner dem skrämmande eller otäcka, men för att jag inbillar mig att jag får dålig karma varje gång jag säger att jag inte har något att ge dem. De lär ju knappast nöja sig med en näve russin..?

Den som ringer på oanmäld hos mig imorrn får glatt infinna sig i att ingen kommer att öppna.

Nya traditioner

Påsken står för dörren och för första gången in history (med undantag en påsk i Italien 2004) ska jag inte fira med familjen.
Anledning: Flyg från Kastrup på måndag och orkar inte åka fram och tillbaka över halva landet.

Den sega biten består dock av att i princip alla jag känner, som bor här, flyr staden. Vi är tre stycken vilsna själar kvar.

Så hur ska vi fira påsken?
Räcker det med sill, ägg, lax och ytterligare några ägg?
En nubbe på det möjligen.
Det lär bli livat värre.

AFV IRL

Det finns vissa situationer i livet som de flesta förmodligen aldrig kommer att uppleva, men som alla ändå är medvetna om och bävar för.

På gymmet, på löpbandet.
Tänk om man skulle råka ramla!!?

Idag hände det och jag tackar högre makter för att det inte var jag.


Två killar tågade upp på löpbanden bredvid oss. Vi flåsade på som vanligt men grabbar är grabbar och måste springa snabbare och prestera bättre än tjejer.
Plötsligt skymtar jag några konstiga rörelser till höger och det dunsar lite oroväckande högt. Killen springer då och snubblar längst bak, på kanten, för att försöka ta sig framåt på bandet. Utan resultat. Han försöker rädda sig genom att greppa tag i stöden på sidorna. Utan resultat. Efter en skum och något hoppig dans slutar det hela med att han står på knä på golvet. Hans kompis asgarvar medan jag och fröken A krystat försöker hålla oss från att brista ut i skratt. Först en halvtimme senare när vi var ensamma skrattade vi högt och länge för oss själva. Jag skrattar fortfarande inombords.

Så går det när man försöker impa.

Dagens soundtrack

Världens mest otacksamma jobb

Det finns ett par stycken att välja mellan.

Lapplisor, dörrvakter, trafikpoliser, radiotjänstkontrollanter och såklart även telefonförsäljarna.

Den sistnämnde ringde och väckte mig för ett tag sedan. Herrn pratade prålig skånska med en liten tysk brytning, ty hans namn var Theodor. Jag stod och skrattade lite halvt när han läste igenom manuset i en sådan hastighet att det var omöjligt att avbryta för att demonstrera sitt ointresse. Jag lyckades till slut, då försvann genast den glada säljarrösten och på två röda var samtalet avslutat. Säkerligen följt av dagens fyrahundratjugofjärde svordom från hans sida.

Lunedì

Känner för att summera.

10.04 Vaknar way too late.
11.08 Promenixar till videobutiken för att hämta beställda handsfree till mobben. Lyssnar på P3 resten av promenaden. Svettas i solen och funderar på livet.
12.07 Hittar en bortglömd Marianne på soffbordet. Gråter en skvätt av lycka inombords.
12.23 En presskanna och två leverpastejmackor till frukost/lunch.
12.57 - 14.28 Oro inför tandläkarbesök.
14.46 Tandpillandet påbörjas.
15.32 Tandläkare Mats och jag konstaterar att mina tänder är i mycket gott skick.
15.39 Jublar tyst för mig själv när tandläkarbesöket är 300 kr billigare än förväntat.
15.51 Köper onödig pryl för de 300 kronorna och lite till.
16.32 Handlar mat.
17.03 Hemma.
18.57 Bestämmer mig för att gå och träna, ska bara se på tv lite först.
19.54 På väg ut genom dörren och inser att gymkortet inte ligger i fickan.
20.16 Har vänt upp och ner på hela lägenheten. Svär och svettas i ytterkläderna som fortfarande sitter på.
20.59 Har äntligen lugnat ner mig och sätter mig för att se CSI.
21.58 Laddat upp festkort/fyllekort på FB och konstaterar att rödvin är förödande för stora leenden.
22.28 Bloggar om en tråkig måndag..

What goes around

Som vanligt har man suttit och skrikit ut hur mycket man vill att vårsolen ska titta fram. Nu när den äntligen är här blir jag deprimerad. Inte så mycket för att solen faktiskt skiner, men för att hela världen börjar "leva" medan jag fortfarande sitter här och bloggar om nada.

Jag blir rastlös och rysligt sällskapssjuk. Det börjar bli svårt att vara hemma, ensam, något som jag alltid uppskattar under årets mörkare månader. Jag får dåligt samvete av att sova, se på tv och surfa runt planlöst på internet, dvs vad mitt liv i mångt och mycket handlar om.

Nu vet jag att det finns många andra som verkligen inte lever livet annorlunda för att det är soligt ute. Vissa drar till och med ner persiennerna och ignorerar det i bästa möjliga mån. Det är dock inte dessa människor jag ser när jag tittar ut eller rör mig mellan bostad och skola/mataffär/vänner.

Ja jag vet inte riktigt, men något j-vla fel ska det alltid vara.

Studie i lacktights och stiletter

Det blev fest nummer två.

En massa folk utspridda på 200 kvadratmeter fantastisk lägenhet. Rummen radade upp sig med olika musikteman och en ström av människor som minglade fram och tillbaka. Flickorna var kopior av Sofi Fahrman/Elin Kling/Ebba von Sydow och alla andra identiska modebloggare. Pojkarna var.. unga? 23-åringar med dans i benen och glöd i blicken. Jag kom precis hem från en av dem.

:O

Tudelad

Jag är bjuden på två fester ikväll.
Först och främst är jag inte ens säker på om jag vill gå ut överhuvudtaget.
Om jag nu vill det, vart ska jag gå...?

Den ena festen är en väns/bekants födelsedagsfest på ett studenthem där de flesta i min umgängeskrets kommer att vara närvarande. Fortsätter förmodligen på lokal framåt småtimmarna.
Den andra festen är en hemmafest som hålls av en bekants vänner. Bland annat en herre som jag råkade förra lördagen. Festen äger rum i någons gigantiska lägenhet (200 kvm) och över 100 personer antas komma. Varav jag känner 4 st.

Jag är kluven som sagt.
Hur ser tv-tablån ut?

Bonde söker solskydd

Yey! Årets solbrännetrend - bondbrännan - är här.

YE-HA!

Jag skall alldeles strax på temafest - The Dukes of Hazzard.
Jeansshorts och rutig skjorta får det bli. Beach-09-formen har ju inte direkt infunnit sig än så vi lämnar magtröjorna och bikini hemma.

Varför är det alltid tjejerna som ska vara lättklädda? Alla maskeradkostymer är alltid "slutty" nåt. Typ slutty nurse, slutty cop, slutty bunny och till och med slutty jävla snövit.
Ge mig en slutty man!

Hair

Jag har problem.
Mitt hår.


Nu när vårvindar leka friska så har mitt hår gått och dött. Nog för att hår faktiskt är död materia. Men ni vet...

Volym, färg, lyster, hälsa, ja allt verkar ha försvunnit. Eller, iaf det som fanns där.
So what to do?

Frisörbesök känns ungefär som en avrättning av min aprilbudget, men, jag känner till en billig nisse på söder. 150 riksdaler för en klippning och inte fy skam för det.
Då återstår färg. Karamellfärg? Citron? Klorin?

Jag återkommer med val och resultat.

Jag tror det är vår II

Stadsparken a.k.a våldtäktsparken (där Vikingsbergsparken nu står som värdig efterträdare), Hbg.

Jag tror det är vår I

Norra hamnen, Hbg.
Uppskattningsvis halva stan hade dammat av vårjackorna och gick och påfåglade sig längs strandpromenaden. Myself included.

Michelin

Jag har svullnat upp.

Om det beror på gårdagens träning eller för många Sundborn Punsch är svårt att avgöra. Men otrevligt är det.

Hade som sagt tvättid imorse. Det var ett aber att överhuvudtaget återfå medvetandet när mobilalarmet gick loss. Ärligt talat tror jag inte jag vaknade förrän den vanliga väckarklockan började tjuta. Dags att byta alarmlåt till något mer aggro. Förslag?

En annan oskuld som ryker

Jag brukar aldrig göra listor men nu är det så äntligen dags. Mest för min egen skull förvisso...
Norpad direkt av Torgnysdotter.

Du heter: Petra.

Smeknamn: Inga vardagliga men P, Petris/Tetris, Pak-P, Petronella har nämnts fler än en gång.

Låt som när du är ledsen sörjer till: Laleh - Hide away.

Beroende av: Socker och sömn.

Vad tror folk om dig? Ingen aning. Möjligen envis, dryg, klok, tråkig, ärlig, ödmjuk osv beroende på vem du frågar.

Stämmer det? Oftast.

Vad får du oftast komplimanger för? Jag får sällan komplimanger och när det väl händer gäller det i 9 fall av 10 något jag har på mig.

Vad säger du för att imponera på någon? Jag har tyvärr inga roliga skills. Oftast räcker det med att vara lite galen, vilket är lätt fixat.

Hur imponerar man på dig? Genom att vara klok, ödmjuk och underhållande.

Brukar du skratta för dig själv? Nästan varje dag. Jag satsar på ett långt liv.

Vad står det i ditt senast inkomna SMS? "Mm mumsigt!:)" Angående den nyligen impulsköpta glassen.

Var bor du? Hbg.

Trivs du där? Ibland.

Äger du några converse? Ja.

Sprit, cider, vin eller öl? Vin, sen öl. En GT om någon bjuder. Tvi för cider.

Brukar du bli för full? Jag balanserar på den tunna linjen.

Vad har du för mobiloperatör? Telia.

Är du allergisk mot något? Trams.

Har du haft sex idag? Nej.

Hur svarar du i mobilen? Hallå!??/Hej det är Petra

Vem ringde du senast? En vän.

Vad sa den du senast pratade med i telefonen? Det var mor. Vi pratade om allt.

Antal timmar sömn inatt: 8?

Sov du ensam? Ja.

Brukar du komma i tid? Om jag måste.

När mår du bra? När jag gör saker jag gillar.

När blev du fotad senast? I lördags, på lokal.

Hur känner du dig nu? Vill lägga mig men är för trött för att borsta tänderna/tvätta ansiktet.

Vanligaste färg på dina kläder: Svart, grå, jeans och en del färgklickar.

Vad tycker du om dina fötter? Ganska normala. Tror jag.

Vad saknar du? Kärlek. Ja, det gör jag faktiskt.

Hade du en bra kväll igår? Filmkväll en bakissöndag är alltid bra.

Favoritdryck på morgonen: Efter tio, kaffe med mjölk.

Rakar du benen? När jag måste.

När brukar du oftast gå och lägga dig? Klockan 01-02.

Är du blyg? Bland söta pojkar.

Sysslar du med någon idrott? Atletgenen föll ur.

Vill du hellre ha mail än brev? Det beror på vem avsändaren är.

Tror du på kärlek vid första ögonkastet? Nej, inte hittills.

Har du spytt offentligt? Dessvärre, i ungdomens dagar.

Vad skulle du göra om du vore kille för en dag? Samma saker som nu förmodar jag.

Är du nöjd med ditt liv? Njae, gräset är väl alltid grönare på andra sidan?

Är du bortskämd? Ganska.

Vad gör du i morgon? Hoppas på sol, promenerar med T och diskuterar uppsats. Skickar viktiga mail och väntar på viktiga svar.

Vad är det värsta du vet? Spel för galleriet.

Hur mycket pengar brukar du slösa på en vecka? För mycket.

Vilken kändis tycker du är en bra förebild? Oj, förebilder? Jag letar fortfarande...

Vad längtar du till? Vissheten.

Vad använder du för shampoo? En salig blandning. Just nu en rotation mellan Body Shop, Sunsilk, Head & Shoulders samt Wella.

Vad är det finaste du fått? Möjligheten att flytta till Italien. Mao pengar vilket låter rätt hemsk, men vistelsen där är det bästa jag fått erfara.

En speciell dag du minns: När min syster berättade om sin depression.

Hur gammal är du? 24.

Tycker du om någon just nu? Family & Friends. Inga lovers dessvärre.

Du samlar på: Skor.

Gröna eller röda äpplen: Rosa. Pink Lady.

Vem ringer du när du är arg/ledsen? Någon som jag vet står på min sida gällande orsaken till mina känslor.

Gillar du golf? Nix.

Vilken tid gick du upp idag? 10.30-snåret.

Har du sovit i din egna säng inatt? Ja.

Har du strumpor på dig nu? Ja.

Är det okej att gråta? Jodå, men det finns olika sätt att göra det på vilka lämpar sig för olika situationer. En viss kontroll över sina känslor är att rekommendera.

När grät du senast? Igår.

Vad skulle du göra om du vann en miljon? Unna mig och de nära och kära något utöver det vanliga, sedan gömma resten i madrassen.

Bär du glasögon eller linser? Glasögon när jag kör bil.

Tycker du det är viktigt att ha märkeskläder? Passform är viktigare än märke.

När går du upp ur sängen en helgmorgon? Någongång mellan 10 och 11 förutsatt att jag inte varit alldeles för överförfriskad föregående kväll.

Har du någon piercing? Ett hål i vardera öra.

Vill du gifta dig? Kanske.

Vill du ha barn? Jag tror det. Om jag hittar rätt man.

Solar du ofta? Mycket sällan.

Är du bra på att laga mat? När jag anstränger mig.

Är du flygrädd? Av okänd anledning blir det värre och värre för varje gång.

Hur vig är du? Smidig som ett kylskåp.

Är du musikalisk? Det vill jag nog påstå.

Vad dricker du helst när du är törstig? Vatten, bubbel eller ickebubbel.

Vilken är din favoritglass? Är inte direkt galen i glass men jag föredrar sorbet och Sundborn Punsch.

Tror du på ett liv efter döden? Nej.

Tycker du om sushi? Oh yes.

Vad äter du helst när du ser på film? Godis godis och godis.

Bor dina föräldrar tillsammans? Varje helg.

Har du tandläkarskräck? Nej.

Är du morgon- eller kvällsmänniska? Natt!

Vilken ögonfärg har du? Grå.

Har du någon gång gråtit dej till sömns? Ja.

Biter du på naglarna? Nix.

Röker du? Nej.

Hur ofta tränar/motionerar du? Inte tillräckligt.

Senaste låt du hörde: Nånting med We The Living på Youtube. Inte särskilt bra.

Jag ger upp

Mina teknikpryls hade anlänt vilket tvingade mig ut i solskenet denna eftermiddag. I samband med promenaden till det lokala postkontoret/videobutiken utvidgade jag rundan för att väga upp den immobilitet som präglat mitt liv de senaste dagarna.

Plötsligt dök Hemglassbilen upp från tomma intet och innan jag hann påminna mig om att jag inte ens gillar glass stod jag där med ett paket Sundborn Punsch under armen.

Hur gick det till?

Hälsoskadligt?

Jag har fått upprättelse. Som b-människa.

Gammal artikel men vad tusan, aktuellt ämne.
Jag är absolut inte negativt inställd till sommartid. Däremot behöver jag få människor att förstå att det är extra jobbigt för en nattuggla som moi att lämna sängen en dag som denna. Den som fortsätter att gnälla om hur lata morgontrötta människor är skall få en smäll på käften.

"Cirka tre av fem har drag av kvällspigghet medan endast en av fem är morgonpigg berättar Arne Lowden."

Fryken

Två timmar i solstrimman på golvet och det enda som har fått fräknar är mina svarta träningsbyxor som nu är fullkomligt påpälsade av mattludd.

Ansiktet som möter mig i spegeln verkar tillhöra en främmande utdöende art som aldrig skådat solljus överhuvudtaget. Resterna från gårdagens smink ger sig tillkänna under ögonen och samtliga blodkärl synes vara 10 ggr större än normalt. Tror det är dags för detox. Åtminstone till och med avfärd för Paris. Lär dessutom göra under för min budget.

Sunny Sunday

Ligger på vardagsrumsgolvet och exponerar mina blåvita ben och mitt gråa ansikte för underbart solljus. Det blir ingen dans. T är utslagen och jag vågar inte gå dit själv. Feg som jag är. Nä, då är det en bättre idé att påbörja årets fräknekollektion.

När tid är timmar

Jag gillar inte att förlora tid. Särskilt tycker jag inte om att tappa en timme när det handlar om att återhämta sig från överdriven vinkonsumtion inför danslektion klockan fyra.

3 timmar to go.
Inväntar mirakel.

När tid är klockslag

Jag har tillbringat lördagen i sängen hittills. Sett fem avsnitt av diverse serier, druckit presskaffe och ätit mackor med rökt skinka och senap.

Plötsligt var klockan över fyra och ångesten smög sig på, så nu dansar jag runt nyduschad och finklädd till tonarna av Röyksopp. Tre timmar före avgång. Tidsuppskattning har aldrig varit min starka sida. Inte heller studier.

Men visst går det så mycket lättare att läsa när man har ett glas vin i handen...

Det här med vuxenliv alltså...

Jag ska jobba imorrn.
Heldag (vilket är ovanligt för en extrajobbare som moi).
Kl 07.45 ska jag vara DÄR.
Det är två timmar tidigare än när jag vaknade idag.
Hualigen.

Borde nog gå och lägga mig nu.
Det grämer mig lite att man förmodligen inte (iaf inte med mina sömnbehov) kommer att kunna se alla underbara sitcoms och talkshows om nätterna när man blir vuxen och jobbar såna där 8-17-jobb. Man kanske skulle omskola sig lagom till examen?

Gräddfilen

Prankmonkey delar med sig av det goda.

Läs. Ni lär inte ångra er. Såvida ni inte arbetar på Accenture måhända...

Blodröd budget

April, april, det ser inte alls bra ut...

CSN +7820
Lön +-0

Boendekostnad & övriga räkningar -4350
Tandläkare -1500
Paris -5000
Stockholm -3500
Sundsvall -2000

Status = kyrkråtta

High Tech-onsdag

Var uppe på vinden i eftermiddags då jag för ett tag sedan fått för mig att jag visst måste ha en VGA-kabel liggandes någonstans där bland allt skrot jag skyfflat undan i väntan på bättre tider. Det fanns ju faktiskt en tid då man körde på stationära saker med sladdar mellan skärm och själva datorn. Iaf, med tanke på hur välorganiserat mitt vindsföråd är hade jag misstankar om att sökandet kunde ta ett tag. Men icke då. Jag hann inte mer än att ta mig förbi den tomma platt-tvkartongen, balkonglådan och 12 målarburkar förrän jag såg den. Glad i hågen sträckte jag mig ner efter den bara för att upptäcka att den andra änden satt fast i skärmen. Why oh why?

I ungefär 3,2 sekunder funderade jag över mina elektriker/it-skills, sedan gick jag ner och beställde en ny VGA-kabel på nätet. I all hast investerades även i ett 16GB-usb-minne och nya hörlurar/handsfree till mobben.
Shopping när det är som bäst.

This is Hil-ar-ious

Direkt snodd från Mitt eget jävla Narnia.

Music that makes you dumb...?
Baserat på SAT-resultat och FB-musikpreferenser.
















Klicka för större format.

I love myself

Det händer att jag häpnas över människors okunskap och oförmåga att göra rationella och logiska kopplingar. Detta lämnar mig med funderingar, är det dem som är onormalt dumma eller är det jag som är överdrivet smart? För jag anser det ändå vara en fråga där relativiteten bör beaktas.

Jag vet fortfarande inte vilket förhållande som gäller och jag har inte heller några önskemål om hur det bör vara. Att vara "extra" smart känns jobbigt, lite som att ha en talang som människor kräver att man skall nära och ta till vara på. Samtidigt, om jag inte är särskilt smart innebär det att en stor del av befolkningen är skrämmande ointelligenta. Och det kan väl aldrig sluta bra?

Vårprojekt 2

Få min orkidé att blomma.

Är det fusk att sätta i en fejkblomstjälk?

Vårprojekt

Med tanke på att mina dörrkarmar förblir omålade har jag börjat fundera på nya projekt att sätta tänderna i. Helst något köttsligt som en het man med hjärna och humor.

I brist på män har jag nu fått för mig att jag borde lära mig att spela munspel. Ungefär lika tillfredsställande.

Grannskapet lär säkerligen få krupp. Särskilt som munspel, liksom fiol, endast klingar vackert när någon behärskar instrumentet till fullo. Något jag inte lyckades med fiolen trots fem års "ihärdigt" övande.

Istid

Jag grundar mina antaganden om väderförhållanden på hur mycket ljus som sipprar in genom persiennerna om morgonkvisten. Solljus = varmt, grått och mörkt = kallt. Den som har en gnutta allmänbildning vet att det normalt sett råder motsatta förhållanden men det hindrar mig inte det minsta i min optimistiska analys.

Idag sken solen som aldrig förr. Detta bidrog till att jag drog på mig den allra tunnaste av mina vinterjackor. Man skulle möjligen kunna kalla den vårjacka om det inte vore för teddykragen som genast för tankarna till vinterskrudar.

Cirka 2 sekunder efter att jag kommit ut genom porten, überstressad som vanligt, och rundat hörnet mötes jag av polarisvindar. Vad f-a-n hände med våren?

Ispinnelik kom jag nyligen innanför dörren igen och överväger att återigen plocka fram den allra tjockaste av jackor som jag förnöjt låtit smyga längst bak i garderoben för bara någon vecka sedan. Hmpf.

Nerd herd

Var det någon annan som såg säsongspremiären av Robinson i lördags?

Jag vill ta tillbaka det här.
Erik vet nog inte ens vad det innebär att springa. Hans taniga armar och ben skulle gå sönder av ansträngningen. Hur han lyckats med att bli innebandyinstruktör förblir ett stort mysterium.

I'm a hypokondriker, yes I am

Efter att käkvärken återvände under gårdagens halvdana tillstånd bland helgshoppare i Malmö har jag insett att det där tandläkarbesöket inte borde skjutas på längre. Imorse upptäckte jag dessutom en liten liten knöl på käkens undersida.

I turn to Google.

Vad-vilken-rationell-människa-som-helst-skulle-säga-diagnos: Skärp dig och gå till tandläkaren. Du har hål i tanden/visdomstandsprickning.
Mycket-möjligt-att-det-kan-vara-så-diagnos: Ofarlig käkcysta som utvecklats i samband med inflammerad tand.
Hela-livet-är-emot-mig-diagnos: Jag kommer att dö av cancer.

Diet var det ja...

Det går skitbra! Om man mixar det och tillför varmt vatten kan det väl räknas som kladdkakebuljong..?

Strandprojekt

Vareviga år i januari fylls gymmen av julknubbiga Svenssons som några dagar tidigare, för tvåhundratjugotredje gången, lovat sig själv att i år ska de minsann uppnå som drömvikt.

Jag är en av dem.
Med undantag att mina gymbesök har flertalet peakar lite sporadiskt strödda över året. Jag är en så kallad periodare.

Den förkylning som slog till som en käftsmäll häromveckan satte givetvis käppar i hjulet för mina Beach 09-planer (för att vara realistisk, beach 14). Nu sitter jag därför och funderar över genvägar för att uppnå mitt mål inom en snar framtid. Målet i fråga är att komma i ett par jeans jag hade pre-Afrika. Afrika är nämligen to blame för de +3 kg som återfanns på min kropp när jag återigen landade på Kastrup. De (både kilona och jeansen) sitter fortfarande som klistrade och jag överväger nu buljongdiet fram till maj.

Surprise, surprise!

Som man, är detta ansiktet du vill möta när du har "addat inches" genom att investera i suspekta mirakelpiller från Amerikat?


Alltså, jag vet inte, men det där är väl inget "happy surprise"-ansikte? Hon ser mer ut som att hon håller på att skita ner sig eller nåt sånt. Eller har ett raseriutbrott runt hörnet eftersom hennes ungar smetat läppstift över hennes vita kashmirrock..?

Annonsen finns på nbc.com för den som är sugen. De verkar även rea ut viagra.

Framtidsångest

Mitt liv just nu är obehagligt stillastående samtidigt som allt verkar rusa.
Egentligen väntar jag på att tåget skall avgå. De flesta av mina vänner befinner sig på andra tåg, på väg mot andra destinationer. Ingen verkar veta var de ska men jag vet att min resa är en av de längre. Det är betryggande med också ledsamt.

Vad jag pratar om är givetvis det faktum att det bara står en d-uppsats mellan mina vänner och vuxenlivet. Det första "riktiga" jobbet, startskottet i karriären.

Jag är tacksam för att jag slipper möta den arbetsmarknad som medier skriver om dagligen. Samtidigt finns det ingenting som säger att läget kommer att vara bättre om 10 månader, när jag slutligen får mitt diplom. Men jag är glad att besluten låter sig vänta några månader. Jag är nämligen inte alls redo.

Blir man någonsin det?

Knack knack

Radiotjänst raidade gatan idag.

Hörde röster i trapphuset och sänkte genast tvn i tron om att det var nån försäljare. Häromdagen fick jag nämligen besök av en herre som ville sälja mig en årskrönika(?).
- Av vadå? frågade jag.
- Av året, svarade han.
Jag förklarade att årskrönikor inte innefattades av min budget och han gick med på att sluta bestjäla mig på min dyrbara tid. (Förmodligen hade jag fullt upp med att ligga på soffan.)

Iaf, kvarten efter rösterna i trapphuset fick jag ett sms från en granne som bor i samma förening. "Öppna inte om det ringer på!". Typ.
Min trappuppgång har aldrig varit så tyst som ikväll.

Själv höjer jag tv-volymen ett extra snäpp. Nyligen ytterligare 526 kronor fattigare.

B-fil

Alla piller och hostmediciner har satt min mage i spinn. Antar att det är dags att göra något åt det också. Det blir Skånes svar på Arlas a-fil, nämligen b-filen (även känd som Skånemejeriers a-fil). Jag låter Lactobacillus acidophilus sköta resten.

I övrigt sitter jag och är nostalgisk och drömmer om svenska sommarnätter och Thåström.