Gör om.
Tänker nytt.
Framåt marsch.
Tror jag har kommit in i någon form av förnekelsefas. Vardagen är på så många sätt oförändrad så det vill kanske inte riktigt sjunka in. För tillfället är jag tacksam för den känslan men kan heller inte låta bli att oroa mig för vad som komma skall. När verkligheten tränger sig på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar