Jag har länge beklagat mig gällande merparten av mina grannar. Nu har det helt gått överstyr här i trappuppgången och på sätt och vis känner jag att jag fått något form av upprättelse, samtidigt som det är lite skrämmande.
Kom hem efter en föreläsning när jag ser att det ligger en massa skit på gatan utanför vårt hus. Vid en närmare titt rör det sig om kläder, stolar, bord, smycken, porslin och böcker. Med hjälp av orkanvindarna som för tillfället besöker stan blev dessutom utspridningsområdet maximerat. Eftersom vägen är måttligt trafikerad tänkte jag att det nog var bäst att flytta de trasiga stol- och borddelar som låg mitt på gatan och samtidigt kommer en annan kvinna fram och undrar vad som hänt. Vårt uppmålade scenario är ett lägenhets-/svartsjukebråk som urartat och där ena parten bestämt sig för att avlägsna den andra partens tillhörigheter, från balkongen. Polisen har även dykt upp.
Det verkar inte bättre än att vi har rätt och dessvärre har kvinnan som jag samtalar med råkat parkera sin bil rakt under nämnda balkong med en stor buckla på framhuven som resultat. Frustration.
Vad är det för jälla mentalfall jag delar trapphus med? Tänk om de sätter eld på lägenheten eller nåt? Jag bor bara två trappor upp och elden sprider sig snabbt.. Huvaligen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar